En stor del av en forskares vardag genomsyras av nyfikenhet och en vilja att förstå eller förbättra någon aspekt eller lösa en vetenskaplig frågeställning. Som forskare är du van vid att ständigt granskas av andra forskare, jämföras med andra forskare, och konkurrera om medel för att kunna bedriva din forskning. Du vet också att den forskning du bedriver ska följa etiska riktlinjer och vissa lagar.
För att värna de individer som deltar i forskning, forskningspersoner, har vi en lagstiftning som innebär att om du vill bedriva forskningsprojekt som involverar människor, mänsklig vävnad eller innehåller känsliga personuppgifter krävs en etikprövning för att få genomföra forskningen. Du behöver även följa god forskningssed, inte fabricera forskningsdata eller plagiera någon annan personsforskning.
Katrine Riklund, prorektor vid Umeå universitet
Foto: Mattias Pettersson
Vid Umeå universitet finns sedan ett par år det strategiska Rådet för främjande av god forskningssed (REDA) som består av representanter från alla fakulteter och lärarhögskolan och som jag har förtroendet att leda. Vid universitetet har vi också en uppdaterad handläggningsordning för främjande av god forskningssed och hantering av ärenden avseende misstanke om avvikelse från god forskningssed. REDA träffas fyra gånger per år för att arbeta med proaktiva och framåtsyftande åtgärder för hur Umeå universitet ska förbättra kunskapsläget inom området. Rådet kommer bland annat diskutera med forskarsutbildningsansvariga hur vi kan förbättra utbildningen för doktorander så att forskningsetik och god forskningssed lyfts fram ytterligare.
På nationell nivå finns sedan 2003 en etikprövningslag, som i grunden finns för att skydda den enskilda människan och respekten för människovärdet vid forskning. Den senare tiden har många forskare, särskilt inom humaniora och samhällsvetenskap, kritiserat den gällande etikprövningslagen, bland annat för att lagen kräver etikprövning på offentligt material som innehåller personuppgifter. Även Överklagandenämnden för etikfrågor kritiserar lagen eftersom nämnden måste åtalsanmäla varje misstanke om brott mot lagen, oavsett hur grov eller lindrig överträdelsen är.
Det här är en fråga av många som diskuteras i SUHF (Sveriges universitets- och högskoleförbund) expertgrupp i etikfrågor. I expertgruppen arbetar vi med att skapa ett nyanserat samtal om misstag, fel och fusk samt hur vi skapar förutsättningar för ansvarstagande i att hjälpa varandra att göra rätt. Vi har tagit fram en vägledning för lärosätenas arbete med att förebygga, hantera och följa upp misstankar om avvikelser från god forskningssed som precis har reviderats. Vidare följer vi arbetet i Nämnden för prövning av oredlighet i forskning (NPOF) och analyserar konsekvenserna av systemet. Vi följer också arbetet i Etikprövningsmyndigheten (EPN) och Överklagandenämnden för etikfrågor (ÖNEP).
Som en följd av de samtal som fördes under våren 2023 och den kritik som från olika håll riktats mot etikprövningslagen kommer nu lagen att ses över av den utsedda utredaren Ulrik von Essen som är justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen. Han ska på uppdrag av utbildningsminister Mats Persson se över två aspekter i lagen, nämligen om vissa typer av forskning som innefattar känsliga personuppgifter ska undantas från lagens tillämpningsområde samt om skrivningen om åtalsanmälan vid varje misstanke om brott ska göras om. Utredningen ska redovisas senast 30 september 2024.
Det är olyckligt att översynen inskränks till dessa frågor. Den centrala aspekten, forskningspersonernas intresse, har lämnats helt utanför i översynen och utredningen går mer på de missnöjda forskarnas önskemål. Etikprövningen värnar den enskilda människan och GDPR värnar känsliga personuppgifter. Båda delarna är viktiga men i grunden väldigt olika.