Umeå universitet vill aktivt bidra i omställningen till ett hållbart samhälle, och sedan jag började som universitetsdirektör 2020 har min ambition varit att öka takten i universitetets hållbarhetsarbete. När vi nu summerar arbetet under den senaste treårsperioden är jag glad att kunna konstatera att vi har genomfört 39 av 40 åtgärder i handlingsplanen för klimat och hållbarhet 2021–2023, och uppnått flera fina resultat.
I grunden har universitetet en mycket positiv indirekt påverkan på klimat och miljö. Det handlar om att ge utbildning av god kvalitet till studenter och bedriva forskning som bidrar med ny kunskap om och nya lösningar på dagens och morgondagens samhällsutmaningar.
Hans Wiklund, universitetsdirektör
Foto: Mattias Pettersson
- Utbildningsprogrammen på universitetet med hållbar utveckling integrerat har ökat från 77 procent 2019 till 84 procent 2023.
- Forskningen som bidrar till de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 har ökat. Det enskilt största kunskapsbidraget från Umeå universitet, sett till forskningsvolym, är målet om God hälsa och välbefinnande.
Samtidigt följer givetvis en negativ direkt påverkan på klimat och miljö från driften av universitetets verksamhet, vilken är viktig att minska på ett klokt sätt. Enligt den miljöutredning som visar på vilka aktiviteter som direkt eller indirekt påverkar klimatet och miljön härrör universitetets direkta påverkan primärt från fyra områden.
- Tjänsteresor samt arbetsresor till och från campus
- Energi- och lokalanvändning
- Kemikalieanvändning och laborativ verksamhet
- Avfallshantering
Den årliga redovisning av klimat- och miljöarbetet som universitetet alldeles nyligen lämnade till Naturvårdsverket visar på flera goda resultat.
- Tjänsteresorna med flyg har minskat med 40 procent från 2019 till 2023, samtidigt som antalet anställda har ökat.
- Energianvändningen har minskat med 9 procent från 160 till 146 kWh per kvadratmeter mellan 2019 och 2023, samtidigt som antalet anställda och antalet studenter har ökat.
- Kontorsanvändningen har ökat från 21 procent 2019 till 32 procent 2023, enligt den sensordata som finns för vissa byggnader på campus.
- Upphandlingar med miljökrav har ökat från 24 procent 2019 till 62 procent 2023.
- Mängden brännbart avfall har minskat med 31 procent, från 440 ton 2019 till 303 ton 2023.
- Källsortering har införts på publika ytor under 2023, och arbete pågår att införa det i övriga lokaler.
Mycket har utvecklats i en tydligt positiv riktning, men det finns också utrymme för förbättringar. Exempelvis när det gäller lokalanvändningen utifrån förändrade arbetssätt i kölvattnet av pandemin. I genomsnitt används kontoren på universitetet drygt 30 procent av arbetstiden, universitetsgemensamma undervisnings- och möteslokaler drygt 60 procent av arbetstiden, och egna institutions- och enhetslokaler som inte är möjliga för andra verksamheter att boka drygt 10 procent av arbetstiden. Situationen är likande i många andra organisationer, och flera andra lärosäten har sjösatt utvecklingsinitiativ för att klargöra hur det framtida behovet av lokaler för att bedriva utbildning och forskning av hög kvalitet kan tillgodoses.
Resultaten av universitetets målmedvetna klimat- och miljöarbetet återspeglas också i internationella hållbarhetsrankingar. I THE Impact Ranking som samlar drygt 1 700 lärosäten från 150 länder har Umeå universitets förbättrats väsentligt från ett förhållandevis lågt resultat i intervallet 401–600 till ett resultat i intervallet 301–400, en förbättring på uppskattningsvis 200 placeringar.
Nu ser jag fram emot att ta ny sats mot ytterligare förbättringar med flera pigga åtgärder i Umeå universitets nya handlingsplan för klimat och hållbarhet för perioden 2024–2026!