Under hösten 2016 har Anna Sténs, historiker vid Institutionen för idé- och samhällsstudier, projektmedel från Vinnova för att i samarbete med Norra skogsägarna utveckla en metod för hur information om kulturella ekosystemtjänster kan implementeras i skoglig planering. Exempel på kulturella ekosystemtjänster i skogen är friluftsliv och rekreation, estetiska värden, materiellt och immateriellt kulturarv, samt skogens bidrag till mental och fysisk hälsa. Målet är att möjliggöra ett ökat och hållbart uttag från skogen, samtidigt som många olika gruppers intressen ska tas tillvara. Projektidén utvecklades i forskningsprogrammet Future Forests, där man samlat deltagare från skogsbruket, myndigheter, certifiering, samiska organisationer, kulturarv, rekreation, miljö och jakt för att ta tillvara deras kunskap och önskemål.
- Jag forskar kring skogens sociala och estetiska värden, frågor som har funnits sedan tidigt 1900-tal och som har lyfts igen de senaste åren.
Anna Sténs berättar att skogsbruket har svårt att leva upp till de krav lagen ställer på bevarande av kulturmiljöer i skogen, men att intresset för att göra rätt är stort.
- Vi har satt målen med utgångspunkt från skogsägarnas önskemål om att utveckla den normala skogsbruksplanen. Det finns ett stort intresse för mångbruk – att använda skogen för flera syften – och vårt projekt kan bidra till att aktivera skogsbrukare som är passiva idag, men som vill göra mer.
Anna Sténs beskriver projektet med sina många olika arbetsformer och delmoment som "en skola i samverkan", och tycker att fler borde ta chansen att pröva samarbeten med externa parter.
- Jag vill gärna vara både innanför och utanför akademin – det är jättekul! Jag vet inte om det gagnar mig karriärmässigt, men det gagnar mig som person. Ett tips till andra är: gör det! Och när du är där; våga prata med folk, men skynda långsamt.
Projektet pågår under hösten 2016 och Anna Sténs är under tiden placerad vid Norra skogsägarnas kontor i Umeå. Anna Sténs är även forskare i forskningsprogrammet Future Forests och innovationsambassadör vid Umeå universitet.
Lunchföreläsningen var en av fem i en serie om nyttiggörande av forskning och vetenskap. Två tillfällen återstår:
15 november 12:00-13:00. Samvetet Samhällsvetarhuset
Nyttiggörande av forskning – några praktiska erfarenheter
Dzenan Sahovic universitetslektor, Statsvetenskapliga institutionen, verksam vid CBRNE-centret. Anmälan
22 november 12:00-13:00. Samvetet Samhällsvetarhuset
Lärarundantaget och affärsrelationen med Umeå universitet
Chatarina Larsson, universitetsjurist, Umeå universitet. Anmälan
Arrangör: Externa relationer i samarbete med Handelshögskolan, Sliperiet och Pedagogiska institutionen
Kontaktperson: Katarina Henriksson
Lunchföreläsningarna ges inom ramen för ett utvecklingsprojekt vid Umeå universitet; "Förstärkt entreprenöriell kultur", som är ett av Tillväxtverket finansierat projekt som pågår 2015 och 2016. Projektet syftar till att utveckla, testa, utvärdera och skapa diskussion om aktiviteter som kan förstärka den entreprenöriella orienteringen, dvs förutsättningarna för och faktiskt engagemang i samverkans- och nyttiggörandeaktiviteter på så sätt att universitetets kärnverksamhet stärks. Projektet ska även bidra till att öka kännedomen om universitetets miljöer för samverkan och innovation och de möjligheter de erbjuder. Läs mer om projektet