Generaldirektör Sven Stafström ägnade sina inledande minuter åt att prata om Vetenskapsrådets uppdrag och åt att ge en bild av hur man ser på Sverige som forskningsnation.
– Sverige tillhör toppnationerna i världen om man ser till de kvantitativa indikatorerna – vilket är bra. Vad som är mindre bra är att vi släpar efter när det kommer till den enda kvalitativa faktorn i jämförelsen.
– Om man blickar tillbaka några år så var vi mycket starkare på den punkten. Sverige har ökat i kvantitet men tappat i kvalitet, menade Stafström.
Han föreslog dock att tendensen är förståelig, utifrån att en hastigt ökande forskningsvolym i ett land kan leda till en utspädning av den de mest citerade tio procenten av vetenskapliga publiceringar, vilket är underlaget som citation impact beräknas utifrån.
Stafström beskrev Vetenskapsrådets långsiktiga strategi för forskningsfinansiering men pekade också på några utvecklingsområden på agendan i ett kortare perspektiv. Tydligare riktlinjer för peer review och open access var två områden som lyftes fram av Stafström.
Efter det inledande anförande fick Sven Stafström sällskap på scenen av Björn Halleröd, huvudsekreterare Forskningens infrastrukturer, Sofie Björling, avdelningschef Forskningens infrastrukturer, Kerstin Sahlin, huvudsekreterare Humaniora och samhällsvetenskap och Mikael Jonsson, kommunikationschef.
Frågorna från Umeå universitets forskare och medarbetare rörde såväl övergripande finansieringsstrategier som praktiska detaljer kring ansökningsförfarande, beredningsgrupper och annat. I videon från Vetenskapsrådets hearing börjar frågestunden 24 minuter in i sändningen.
Eftersändning från Vardagsrummet