Det finns behov för låginkomstländer att genomföra mer forskning och använda mer evidensbaserade data i sina insatser för att förbättra hälsa och livskvalitet. Mödrars och barns dödlighet i samband med förlossningen är till exempel oacceptabelt hög i många låginkomstländer. Många av dessa dödsfall kan undvikas, och mycket är känt om vad som fungerar för att förebygga dem och förbättra mödrarnas och barnens hälsa, inklusive graviditetsvårdsprogram. Men inte alla forskningsresultat kan överföras från ett sammanhang till ett annat.
Syftet med avhandlingen var att bidra till användandet av hälsoekonomiska studier för informerat beslutsfattande i lågresurssammanhang, genom att använda graviditetsvård i Rwanda som en fallstudie. Olika metoder har använts för att undersöka om kostnaderna och hälsoeffekterna av graviditetsvårdsprogrammet i Rwanda. Dessa metoder innefattar mätningar av hälsorelaterad livskvalitet med hjälp av ett standardverktyg, uppskattning av effekter från en policyändring med hjälp av expertutlåtanden, användning av simuleringstekniker för att projicera framtida användning av tjänster och systematisk granskning av hälsoekonomiska data. Dessa metoder är inte nya i litteraturen, men de används sällan i låginkomstländer.
Det viktigaste budskapet från denna avhandling är att hälsoekonomiska utvärderingsmetoder kan ge resultat som stöder hälsovårdsbeslut, med potential att rädda liv och förbättra hälsan i låginkomstländer. Resultaten tyder på att kvinnor som deltagit i graviditetsvården hade bättre hälsorelaterad livskvalitet. Det föreslås också att utöka graviditetsvårdsprogrammet, vilket inkluderar att öka antalet samråd från fyra till åtta och ha minst en ultraljudsundersökning, skulle vara en klok investering. Det skulle kräva mer pengar, i Rwanda mellan 6 miljoner och 11 miljoner dollar, men kan rädda liv på mammor och barn under de sista veckorna av graviditeten och den första veckan efter förlossningen.
En rekommendation i avhandlingen är att Rwandas regering gör denna förbättring av graviditetsvården. Genomförandet av dessa förändringar bör dock överväga att göra tjänsten bekvämare för gravida kvinnor. Det konstaterades att redan gravida kvinnor tillbringar mycket tid med att söka vård, fyra och en halv timme i genomsnitt. En annan rekommendation är att mer forskning som är relevant för kontexten av lågresursländer, särskilt hälsoekonomiska analyser, ska produceras och resultaten användas i hälsopolitiska beslut.
Låginkomstländer kan dra nytta av mer användning av hälsoekonomiska utvärderingar eftersom de fortfarande bär den tunga bördan av dödlighet och sjukdomar. Otillräckliga ekonomiska resurser borde inte vara ett hinder för att göra sådana studier, eftersom det finns lågkostnadsmetoder för att generera data, bland annat systematisk litteraturöversikt och modellering.
Metod: Deltagande i konsultationer under graviditeten och kvinnors hälsorelaterade livskvalitet samlades in genom en undersökning av 922 kvinnor i Rwanda. Framtida deltagande projicerades med hjälp av simuleringstekniker. En undersökning av sex hälsocentraler genomfördes för att samla kostnadsdata. Expertutlåtanden samlades in för att uppskatta effekterna av policy förändringar. En systematisk litteraturöversikt genomfördes.
Regis Hitimana arbetar som biträdande lektor vid Institutionen för folkhälsa, University of Rwanda sedan 2014. Han har tidigare arbetat i planeringsavdelningen för Rwandas hälsovårdsministerium från 2010 till 2014. Han har en kandidatexamen i företagsekonomi och Master of Science i Epidemiologi. Han planerar att fortsätta sin akademiska bana.