Bakgrunden är att dåvarande landshövding, Sven Johansson, ville profilera Västerbotten med bland annat maten som inspiration och attraktion. Programmet pågår i totalt tre veckor.
Umeå universitet deltar bland annat genom att under en eftermiddag anordna föreläsningar inom ramen för konceptet "Kunskapsnoden". Denna gång var ämnet "demokrati", vilket är det tema som UmU kommer att jobba med under hela 2018. Med stor stolthet fick jag möjlighet att lyssna på ett antal av våra duktiga och insiktsfulla forskare! Reflektioner, funderingar, slutsatser och diskussioner som engagerade och väckte många tankar.
Vid den avslutande paneldiskussionen deltog utöver föredragshållarna; Agneta Bladh, ordförande i Vetenskapsrådet och Daniel Lindblom, kårordförande Umeå Studentkår. Moderator var Ola Nordebo, politisk chefsredakör på Västerbottenskuriren
Foto: Caroline Sjöberg
Att kvinnor fick rösträtt innebar inte att de i lika hög grad blev valbara
Vår dekan vid HumFak, professor Åsa Karlsson Sjögren, inledde med en exposé över hur kvinnors rösträtt och valbarhet utvecklats sedan 1700-talet. Att alla medborgare erhöll rösträtt var naturligtvis kritiskt för att en demokrati skulle kunna utvecklas, men det innebar inte att kvinnor i samma utsträckning valdes, eller ens idag, väljs till politiska eller andra allmänna uppdrag.
Åsa poängterade att trots att vi tycker oss vara ett land med väl utvecklat jämställdhetsarbete har statsministerämbetet ännu inte innehavts av en kvinna.
EU-frågor på de politiska partiernas agendor är en förutsättning för demokrati
Magnus Blomgren, docent och prefekt vid Statsvetenskapliga institutionen, fortsatte eftermiddagen med att lyfta frågor relaterade till den representativa demokratins utveckling i flernivåsystem, med fokus på EU. Han konstaterade bland annat att sedan vårt EU-inträde har en tredjedel av de nya lagar som berör oss som svenska medborgare, stiftats i EU-parlamentet (dvs. inte i Sveriges Riksdag).
Att lagar som påverkar oss stiftas utanför Sverige är något vi måste beakta och förhålla oss till, men i de svenska partiernas valmanifest och i den svenska debatten lyfts tyvärr sällan EU-relaterade frågeställningar. Detta är något som måste förändras om demokratin ska fungera, anser Magnus. Han avslutade med att slå fast: "demokrati är inte frånvaron av konflikter utan hur man hanterar dem"
Det finns ett samband mellan god hälsa och länder med demokratisk styrning
Anna-Karin Hurtig, professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin tillika avdelningschef vid Enheten för epidemiologi och global hälsa, höll sitt anförande på temat: demokrati och hälsa. Anna-Karin resonerade kring rätten till en god hälsa, berättade om de globala hälsomålen och tryckte på betydelsen av väl fungerande hälsosystem.
Anna-Karin betonade även vikten av att vårdpersonal och mottagare av vård visar respekt och förståelse för varandra. Trots att det finns relativt lite forskning att tillgå kan ett samband mellan länder med demokratiska styrelseskick och medborgarnas hälsa noteras.
Citizen Research – ett sätt att främja och stödja demokrati
Keith Larson, forskare och projektkoordinator vid Climate Impacts Reseach Centre i Abisko, avslutade föreläsningarna med att belysa hur "Citizen Research" (fritt översatt: "medborgarforskning") kan bidra till demokratins utveckling. Citizen Research är såväl en forskningsmetod som ett sätt engagera och mobilisera allmänheten, men ökar också medborgarnas kunskaper om den egna miljön. Metoden att samla in data med stöd av allmänhetens observationer möjliggör för människor över hela världen att delta i och bidra till olika forskningsprojekt.
Exempel på ett framgångsrikt sådant projekt är "eBird", som genom att använda Citizen Research-metoden fått tillgång till knappt en miljon observationer. Enligt Keith bidrar detta inta bara till kunskapsutveckling utan också till att medborgarna ställer högre krav på faktabaserat beslutsfattande, vilket i sin tur främjar demokratiska värderingar.
Och visst känns Isaac Asimovs (1920-1992) uttalande mer aktuellt än någonsin:
"Anti-intellectualism has been a constant thread winding its way through our political and cultural life, nurtured by the false notion that democracy means that 'my ignorance is just as good as your knowledge.'"
Jag konstaterar att demokratiåret börjat på ett mycket bra och spännande sätt och att UmUs värdegrundsarbete ligger väldigt väl i tiden!
Avslutningsvis; inspirerad av den gångna veckans matkulturella inslag, delar jag med mig av ett favoritrecept. En rätt som är lika enkel som god.
Västerbotten Royale
200 g riven västerbottenost, 8 äggulor, 5 dl vispgrädde, cayennepeppar , salt, nymald vitpeppar, löjrom, finhackad rödlök, crème fraiche
Gör så här: Fördela riven västerbottensost i små (smorda) portionsformar.
Blanda äggulor med grädde, krydda med cayennepeppar, salt och vitpeppar. Grädda i ugnen, 175° i ca. 15 minuter. Toppa med löjrom, crème fraiche och finhackad rödlök.
__
// Caroline