Integrerad internationalisering, nya bestämmelser i högskolelagen och ett anpassat myndighetsstöd, är några av de förslag som presenteras i delbetänkandet En strategisk agenda för internationalisering som överlämnats till regeringen.
I början av 2017 tillsatte regeringen utredningen Ökad internationalisering av universitet och högskolor. Agneta Bladh, ordförande i Vetenskapsrådets styrelse, utsågs till särskild utredare och Maria Wilenius till huvudsekreterare.
Den 22 februari besökte Agneta och Maria universitetet för att presentera de delar av utredningen som innebär nya bestämmelser i högskolelagen och en ny internationaliseringsstrategi.
– Vi ser mycket positivt på att utredningen har fokus på integrerad internationalisering. Det är definitivt nödvändigt att internationella inslag genomsyrar hela verksamheten för att öka kvaliteten. Umeå universitet är i startgroparna för att ta fram en ny internationell strategi som förutom utbildning, också ska inkludera forskning och samverkan. Den här utredningen blir en språngbräda för oss i det arbetet, säger Ingrid Svensson, enhetschef på International Office.
Nya bestämmelser i högskolelagen
Utredningen föreslår att en ny formulering i högskolelagen införs om att den samlade internationella verksamheten vid varje högskola ska dels stärka kvaliteten i högskolans utbildning och forskning, dels nationellt och globalt bidra till sådan hållbar utveckling som högskolorna har i uppgift att främja.
Utredningen föreslår även ett tillägg som innebär att de förmågor som studenterna ska utveckla under sina studier ska kunna användas i ett internationellt eller interkulturellt sammanhang.
En ny internationaliseringsstrategi
Utredningens förslag till en strategi inkluderar åtta mål och ett antal rekommendationer till lärosätena och förslag till regeringen. De nya målen bör enligt utredningen vara bindande för lärosätena för att betona att internationalisering inte är ett valfritt åtagande.
- Internationalisering präglar styrningen av och vid universitet och högskolor.
- Sverige har hög attraktionskraft som studie- och kunskapsnation.
- Alla studenter som tar examen från högskolan har utvecklat sin internationella förståelse eller interkulturella kompetens.
- De anställda vid universitet och högskolor, inklusive doktoranderna, har god internationell erfarenhet och starka internationella kontaktnät.
- Villkoren för universiteten och högskolorna att öka strategiskt internationellt samarbete och samverkan är goda.
- Universitetens och högskolornas möjligheter att bidra till global utveckling och till att lösa globala samhällsutmaningar är goda.
- Myndighetsstödet för internationalisering av universitet och högskolor är anpassat efter lärosätenas behov.
- System för uppföljning och utvärdering av internationalisering är väletablerade.
Förslaget är att strategin ska gälla från 2020 till och med 2030.
Den del av uppdraget som handlar om åtgärder för att öka Sveriges attraktivitet som studiedestination och kunskapsnation ska redovisas till regeringen senast 31 oktober 2018.
För frågor, kontakta gärna
Ingrid Svensson, enhetschef för International Office
Tel: 090-786 56 35
E-post: ingrid.svensson@umu.se
Läs mer om utredningen:
En strategisk agenda för internationalisering