Umeå universitet har tagit fram en policy som anger ansvar och vägleder i hur forskningsdata ska hanteras och bevaras, från att ett forskningsprojekt börjar planeras tills efter det har avslutats. Genom policyn ansluter sig universitetet till Vetenskapsrådets rekommendationer för att hantera och tillgängliggöra forskningsdata.
Den vetenskapliga publiceringsprocessen håller på att förändras. Genom Open Access blir vetenskapliga forskningsartiklar öppet tillgängliga, och regeringen, forskningsfinansiärer och stora förlag rekommenderar eller kräver också att forskningsdata görs tillgängliga så långt lagstiftningen tillåter. Ett mål i de senaste forskningspropositionerna 2016/17:50 och 2020/21:60 är att en omställning till öppen tillgång till forskningsresultat – inklusive forskningsdata – ska vara fullt genomförd senast år 2026.
– För Umeå universitet är denna policy en del av övergångsprocessen till öppen tillgång till forskningspublikationer och forskningsdata. Forskningsdata som ligger till grund för vetenskapliga publikationer ska vara lätt tillgängliga för kollegial granskning, tidskrifter och utgivare och tillgängliggöras enligt Vetenskapsrådets rekommendationer. Policyn ska klargöra och vägleda hur forskningsdata ska hanteras och bevaras, säger Thomas Kieselbach, forskningssamordnare vid Umeå universitetsbibliotek.
Genom att Policy för hantering av forskningsdata ansluter sig Umeå universitet till Vetenskapsrådets rekommendation att forskningsdata bör behandlas enligt de internationella FAIR-principerna för vetenskaplig datahantering. Principerna innebär att forskningsdata ska hanteras på ett sätt som gör dem sökbara, tillgängliga, interoperabla och återanvändningsbara.
– Immateriella rättigheter påverkas inte av policyn. Policyn påverkar inte rätten till uppfinningar, upphovsrättsliga verk eller andra immaterialrätter. Policyn följer även principerna för god vetenskaplig sed.
Den definition på forskningsdata som policyn omfattar är hämtad från Vetenskapsrådet: "Forskningsdata är digital information som har samlats in för att analyseras i ett vetenskapligt syfte. Exempel på sådana forskningsdata är resultat från experiment och mätningar, observationer från fältarbete, statistik, enkätsvar, intervjuer och bilder. Fysiska föremål som t.ex. naturvetenskapliga och arkeologiska samlingar, fysiska konstverk eller biobanker betraktas i sig själva inte som forskningsdata, men däremot är digital information om sådana föremål att betrakta som forskningsdata."
Policy för hantering av forskningsdata
Kontaktpersoner
Thomas Kieselbach
Chatarina Larson