Föreläsningsserie belyser konspirationsteorier ur olika perspektiv

6 september 2021

För forskare innebär konspirationsteorier en helt annan sorts utmaning än sedvanlig forskningskommunikation. Hur bemöter blivande forskare bäst en växande samhällsgrupp som helt tycks slå ifrån sig all den kunskap som kommer ur gedigen forskning? Teknisk-naturvetenskaplig fakultet lyfter frågan med en serie föreläsningar.

Illustration på en platt jord.

Foto:

Under hösten kommer fakulteten för teknik och naturvetenskap anordna digitala föreläsningar som belyser konspirationsteorier ur olika perspektiv.

–Syftet med föreläsningsserien och doktoranddagen är att skapa en djupare förståelse för hur fenomenet fungerar samhälleligt, psykologiskt, retoriskt och kulturellt. Förhoppningen är att doktorander och andra universitetsanställda ska få bättre redskap för att kunna bemöta konspirationsteoretiker på ett effektivt sätt, säger Frankie Ekerholm, samordnare vid Kansliet för teknik och naturvetenskap, och handläggare för fakultetens kommitté för utbildning på forskarnivå, som organiserar föreläsningsserien.

Seminarieserien är i första hand avsedd för doktorander och postdoktorer vid Teknisk-naturvetenskaplig fakultet, men även andra anställda kan anmäla sig.

– Något som forskare frustrerat kan notera är att vetenskapliga argument och välunderbyggd kunskap inte ger någon effekt på de mest inbitna konspirationsteoretikerna. Våra doktorander slipas i just sina vetenskapliga metoder och kan gott och väl granska konspirationsteoriernas påståenden utifrån det. För att kunna bemöta dem behövs emellertid helt annan sorts förståelse och kunskap. Vi måste ta intryck och lyssna på forskare som studerar det mänskliga beteendet, säger Frankie Ekerholm.

Den 3 november kommer vetenskapshistorikern David Hecht att förklara hur pseudovetenskap används för att försöka göra konspirationsteorier mer trovärdiga och hur du kan skilja mellan pseudovetenskapliga påståenden och vetenskap.

Den 7 december kommer Ben Carver att berätta om konspirationsteoriernas lockelse och hur de är uppbyggda som spännande berättelser.

Den 8 februari 2022 har vi två evenemang planerade. Först en digital föreläsning av filosofen Maarten Boudry som berättar om hur konstiga övertygelser sprids. På eftermiddagen träffas doktorander vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten IRL på Curiosum vid Umeå universitet för att lära sig hur man faktiskt debatterar dessa frågor, under guidning av Jon Viklund, lektor i retorik.

Om föreläsningarna (uppdateras löpande)

27 september, kl 13-15: eventet har varit

Rikke Peters, lektor vid Nationalt Videncenter for Historie- och Kulturarvsformidling i Danmark: We are all conspiracists!

15 oktober, kl 10-12:

Daniel Jolley, fil. dr. Northumbria University, Storbritannien: The psychology of conspiracy theories

3 november, kl 13-15:

Dr. David Hecht, Bowdoin, USA: Vetenskap, pseudovetenskap och kunskapens politik

7 december, kl 10-12:

Dr. Ben Carver, European University Institute, Florens: Konspirationsteorier som berättelser; konspirationsteoretiker som läsare.

8 februari:

kl 10-12

Maarten Boudry, PhD: Hur märkliga idéer frodas: pseudovetenskap, konspirationsteorier och vetenskapsförnekelse.

kl 12:30-17. Workshop IRL på Curiosum ledd av Jon Viklund, lektor i retorik vid Uppsala universitet.

Doktoranddag: Workshop i retorik mot konspirationsteorier

Logga in för att kommentera och läsa kommentarer.