Ansökningsstatistik inför höstterminen 2022

21 april 2022

Per sista ansökningsdag den 19 april 2022 hade drygt 376 000 personer sökt till program och kurser i riket inför höstterminen 2022. Jämfört med föregående hösttermin 2021 är det en minskning med cirka 10 procent.

För Umeå universitet har 27 683 personer sökt till program och kurser (fristående kurser och kurser inom program) i första hand inför hösten 2022. Jämfört med föregående hösttermin 2021 är det en minskning med 11 procent. För programutbildning har 9 972¹ personer sökt till Umeå universitet i första hand (-10,3 procent jämfört med föregående år).

Heidi Hansson, vicerektor vid Umeå universitet.

Foto:

– Många studenter som kanske skulle ha väntat något år med att påbörja en utbildning gick direkt från gymnasiet till högskolan under pandemin. Vi är glada att det fortfarande är många som väljer Umeå universitet och ser fram emot att få både ett levande campus och nya distansstudenter till hösten, säger Heidi Hansson, vicerektor vid Umeå universitet.

Distansutbildningen har blivit allt mer populär efter pandemin och 24 procent av de sökande till Umeå universitet har sökt en distansutbildning. Motsvarande siffre 2019 var 14 procent.

Figur 1. Figuren visar utvecklingen av antal förstahandssökande till utbildningsprogram vid Umeå universitet samt universitetets andel av förstahandssökande till utbildningsprogram i riket.

Foto: Planeringsenheten

Umeå universitet har inför HT22 följt den nationella trenden och sett en minskning i antalet förstahandssökande från rekordantagningsomgången HT21. Umeå universitets andel av antalet förstahandssökande till högskolan är 5,36 procent, vilket är en svag ökning från HT21.

Vissa lärosäten, däribland Umeå universitet, har valt ett upplägg där studenter som läser ett utbildningsprogram måste söka till kurserna som ingår i programmet genom den nationella antagningsomgången. Dessa studenter har platsgaranti på programkurserna, men räknas ändock med i den nationella antagningsstatistiken. Andra lärosäten har helt eller delvis valt ett upplägg där endast den initiala programantagningen genomförs genom den nationella antagningsomgången. Därefter sköter lärosätena själva all antagning till kurserna inomprogrammen. Dessa programstudenter ingår således inte i den nationella antagningsomgången och syns inte i den statistik som Universitets- och högskolerådet (UHR) publicerar. Det innebär att jämförelser mellan lärosäten där sökande och antagna till kurser ingår blir missvisande. Olika studentgrupper ingår således i underlaget beroende på lärosäte. Därav är ovanstående jämförelser mellan lärosäten begränsad till enbart sökande och antagna till utbildningsprogram.

Figur 2. Figuren visar utvecklingen av antal förstahandssökande till utbildningsprogram vid ett antal jämförbara lärosäten den senaste femårsperioden och förändringen från HT21. De utvalda lärosätena svarar tillsammans för ungefär 64 procent av antal förstahandssökande till program i riket.

Foto: Planeringsenheten

Göteborgs universitet behåller sin ställning som det mest populära universitetet i Sverige. Umeå universitet är det femte mest populära. Samtliga lärosäten har ett minskat antal förstahandssökande till program i förhållande till HT21. Mittuniversitetet som haft en mindre tydlig pandemieffekt i ökningen av antalet förstahandssökande upplever också en mindre minskning än de övriga lärosätena. Fyra lärosäten av de utvalda i figur 2 har en minskning i antal förstahandssökande i förhållande till före pandemin (dvs HT19): Stockholms universitet (-3,4 procent), Linnéuniversitetet (-1,4 procent), Luleå tekniska universitet (-0,9 procent) samt Linköpings universitet (-0,2 procent). Övriga lärosäten har en ökning i antalet förstahandssökande i förhållande till före pandemin (HT19). De största ökningarna står Göteborgs universitet (+10,7 procent), Karlstads universitet (+9,9 procent), Lunds universitet (+9,5 procent) och Uppsala universitet (+7,5 procent). Umeå universitet har ökat 5,0 procent i förhållande till före pandemin (HT19).


Ökningen i antalet sökande till högskolan under åren 2020-2021 kan med relativt stor säkerhet sägas bero på pandemin och det är därmed naturligt att söksiffrorna i princip återgår till 2019 års nivå. Att en så stor andel ungdomar sökte sig till högskolan under pandemin kan bero på att utbudet av alternativa aktiviteter i form av enklare jobb, långresor etc starkt begränsades. Till viss del kan man anta att en del ungdomar tidigarelade sina studier i brist på annat att göra. Att denna grupp nu inte söker sig till högskolan får den uppenbara effekten att söksiffrorna går ner. Det är också rimligt att anta att en del av den grupp som tidigarelade sina studier väljer att nu ta studieuppehåll alternativt avbryta studierna till förmån för att resa eller jobba. Ett varningens finger höjs därför för att den totala HST volymen i högre utbildning för den kommande tiden kommer att sjunka mer än de sjunkande söksiffrorna indikerar.

Figur 3. Figuren visar hur stor andel av de förstahandssökande till utbildningsprogram valt lärosäte över tid.

Foto: Planeringsenheten

Figuren ovan visar att lärosätenas relativa rekryteringsandel är relativt stabil över tid. Ett visst skifte har dock skett sedan HT08 då det fanns en grupp lärosäten som fick mer än 5 procent av de förstahandssökande: universiteten i Göteborg (9,2 procent), Lund (8,5 procent), Stockholm (7,7 procent), Uppsala (6,4 procent), Linköping (5,8 procent) och Umeå (5,5 procent). HT22 bildar universiteten i Göteborg (10,2 procent), Lund (8,8 procent), Uppsala (8,0 procent) och Stockholm (7,5 procent) en grupp med visst avstånd till en grupp som toppas av Umeå (5,4 procent) och Linköping (4,5 procent). Denna uppdelning har främst skett genom att Uppsala universitet ökat sin andel och Linköpings universitet minskat sin andel. Från tidigare uppföljningar vet vi att lärosäten tenderar att rekrytera starkast i sin närregion, detta innebär att rekryteringsandelen i stort kommer att följa befolkningsunderlaget i regionen och att befolkningsunderlagets relativa proportion mellan regioner förändras långsamt. Vilket i stort överensstämmer med figur 3. Två undantag är Stockholms universitet som sedan HT15 haft en svagt nedåtgående trend trots ett ökat befolkningsunderlag samt Umeå universitet som vi vet rekryterar bredare än närregionen i norr. Den bibehållna rekryteringsgraden för Umeå universitets del över tid beror på att Stockholms län sedan ett par år är största rekryteringslän för Umeå universitet. Att det finns många studenter från Stockholm i Umeå innebär dock inte att Umeå universitet rekryterar stort i Stockholm. Tvärtom så underrekryterar Umeå universitet i Stockholms län i förhållande till befolkningsunderlaget.

Enligt gällande regleringsbrev har Umeå universitet uppdrag från regeringen att öka antal studenter på vissa utbildningsprogram. Figuren nedan visar antal sökande i första hand till dessa utbildningsprogram jämfört med föregående höstterminer för de program som antar studenter i samband med den nationella antagningsomgången inför höstterminen 2022. I princip samtliga utbildningar följer samma nedåtgående trend i antalet förstahandssökande som vi sett tidigare för HT22. Noterbart undantag är den ökning i antalet sökande som den arbetsintegrerade lärarutbildningen givit för grundlärarprogrammet-fritidshem för HT22 och för grundlärarprogrammet – åk 4-6 för HT21. För ett flertal utbildningar är antalet förstahandssökande väsentligt över antagningstalet vilket innebär att antalet antagna skulle kunna ökas trots ett minskat antal förstahandssökande. Framför allt för lärarutbildningar och i viss mån ingenjörsutbildningarna är detta inte fallet vilket kan komma att innebära svårigheter att nå upp till önskade mål.

Figur 4. Figuren visar antal sökande i första hand till utbildningsprogram där Umeå universitet har är särskilt uppdrag att öka antal studenter. * anger att antagningsomgång VIFY är inkluderat i siffrorna – en särskild antagningsomgång för bland annat arbetsintegrerad lärarutbildning. HT19 inkluderas för att ge bakgrundsinformation.

Foto: Planeringsenheten

Ungefär 24 procent av de förstahandssökande till Umeå universitet har till HT22 sökt ett utbildningsprogram som ges på distans i någon form. Motsvarande siffra för HT19 var 14 procent. I figuren nedan visas fördelningen av antalet förstahandssökande till universitetets distansprogram. Samma generella nedgång i antalet förstahandssökande för HT22 som vi sett för andra utbildningar är inte tydlig för distansutbildningarna. Noterbart är ökningen i popularitet för kostvetarprogrammet och det vårdadministrativa programmet.

Figur 5. Figuren visar antal sökande i första hand till distansutbildningar vid Umeå universitet samt förändringen från HT20. * anger att antagningsomgång VIFY är inkluderat i siffrorna – en särskild antagningsomgång för bland annat vissa vårdutbildningar. HT19 inkluderas för att ge bakgrundsinformation.

Foto: Planeringsenheten

Nedanstående tabell visar de fem program med störst positiv förändring jämfört med föregående år i procent av sökande i första hand. Kostvetarprogrammet står för den i särklass största ökningen med hela 1040 procent.

Tabell 1. Program med störst ökning i procent jämfört med föregående år av sökande i första hand vid Umeå universitet. Sammanställningen är begränsad till program med minst 10 förstahandssökande både HT21 och HT22.

Foto:

Nedanstående tabell visar de fem program med störst positiv förändring jämfört med föregående år av antal sökande i första hand.

Tabell 2. Program med störst ökning i antal jämfört med föregående år av sökande i första hand vid Umeå universitet.

Foto:

Nedanstående tabell visar de fem program med störst negativ förändring jämfört med föregående år i procent av sökande i första hand. Minskningen på grundlärarprogrammet kommer av att ingen antagning till arbetsintegrerad lärarutbildning gjordes kopplat till programmet för HT22.

Tabell 3. Program med störst procentuell minskning jämfört med föregående år av antal sökande i första hand vid Umeå universitet.

Foto:

Nedanstående tabell visar de fem program med störst negativ förändring jämfört med föregående år i antal sökande i första hand. Störst minskning visar socionomprogrammet där både campus och nätversionen minskar. För sjuksköterskeprogrammet är det främst sökkoden kopplat till normal studiegång i Umeå som minskar.

Tabell 4. Program med störst minskning jämfört med föregående år av antal sökande i första hand vid Umeå universitet.

Foto:

Nedanstående tabell visar de tio utbildningsprogram med flest sökande i första hand vid Umeå universitet. Tabellen visar också förändring jämfört med föregående år i procent. Sammantaget utgör socionomprogrammet det mest populära, även om läkarutbildningens enda kod har fler sökande än vad socionomprogrammets två koder har var och en för sig.

Tabell 5. Program med flest sökande i första hand vid Umeå universitet.

Foto:

De sökande får sina antagningsbesked den 12 juli.

Läs mer om antagningarna på Universitets- och högskolerådets, UHR:s hemsida.


¹ Inkluderar antagning HT. Med alla antagningar (HT, IKHT, KONST, MASTER och VIFY) till hösten 2022 är siffran 13 759 förstahandssökande, en minskning med 9,8 procent mot 2021.

Skribent: Fredrik Georgsson, Planeringsenheten

Ansökningsstatistik inför höstterminen 2022

Redaktör: David Meyers

Logga in för att kommentera och läsa kommentarer.