Om mänskligheten ska klara av att förändra sin livsstil, begränsa de miljökatastrofer som i allt större utsträckning börjar vara "det nya normala", och undvika en utveckling där människornas tid på jorden allt snabbare lider mot sitt slut, så krävs det att vi lär oss att leva hållbart.
Ordet hållbarhet har därför under de senaste decennierna fått en förändrad betydelse och kan i mångt och mycket ses som en synonym till långsiktig miljöhänsyn. Under de senaste fem åren har det dock skett en markant förändring i hur begreppet hållbarhet används.
Ett annat begrepp som gått samma väg är tillit. Tillit används idag i många olika sammanhang och ges inte sällan en helt annan innebörd än ordets egentliga mening – förtroende, hänsyn och respekt mellan människor. Tillit har bland annat blivit ett slagträ för att motsätta sig arbetsledning, avsäga sig ansvar i ledarskapsfrågor och ett argument för att inte behöva göra sådant man kanske inte har lust att göra, men som en given arbetsuppgift kräver.
Hållbarhet och tillit ställer krav på handling och engagemang
Hållbarhet och tillit är begrepp som jag menar, till skillnad från hur det ofta används, är något som förborgar och ställer krav på handling och engagemang. I dagsläget verkar det dock bli alltmer prat och allt mindre verkstad, vilket i samhället återspeglas i politikernas ordkrig och handlingsförlamning. Jag tror dock att trenden att erkänna sig till begreppens innebörd i ord, men inte i handling, är något som måste upphöra för att inte helt skjuta sank på alla goda och viktiga åtgärder som en seriös riktning i hållbarhetens namn bär med sig.
Lars Nordlander, Personalchef, Personalenheten
Foto: Mattias Pettersson
Min poäng med denna betraktelse är således inte att ifrågasätta hållbarhetens mångskiftande perspektiv. Det jag vänder mig emot är den begreppsliga kidnappning av ordet hållbarhet som görs för att koppla samman ett positivt epitet med handlingar eller synvinklar som inte har något med begreppets egentliga innebörd att göra.
Med det ovan förda resonemanget är det måhända djärvt att bidra med ytterligare en variant av begreppet hållbarhet. Det är dock min starka övertygelse att vi, om vi ska lyckas i den nationella och globala konkurrensen som Umeå universitets befinner sig i, måste våga arbeta hårt och målinriktat med hållbar personalpolitik. Och detta i sanning med de godaste av ambitioner och på så sätt i linje med långsiktig hållbarhet.
Hållbar personalpolitik
Utifrån mitt perspektiv som personalchef, definieras en hållbar personalpolitik av en ansvarsfull verksamhet som har förmåga att engagera, utveckla, och skapa goda förutsättningar för personalen både ska trivas med sina arbeten och göra sitt yttersta för att prestera och vara en god medarbetare.
För att möjliggöra det måste kunskap, tid och resurser investeras, och därtill måste verksamhetens chefer ges förutsättningar att kunna ta långsiktigt ansvar för rekrytering, kompetensförsörjning och för sin personal.
Det vilar nämligen ett särskilt ansvar på verksamhetens chefer. Spelregler, visioner och mål måste utvecklas och beslut måste fattas. Ledarskapet måste vara tydligt och styrningen måste utföras med kompetens och finess. Inte minst måste Umeå universitets chefer föregå med gott exempel, sk. "tune in the top". Men även lyhördhet och förmåga att fånga trender och förutsäga samhällets utveckling är väsentligt för en fortsatt hållbar personalpolitik.
Men det räcker inte med ansvarsfulla och kompetenta chefer, verksamhetens chefer kan inte ensamt göras ansvariga. All personal är lika viktig och ingår i en helhet oavsett position, utbildning, ansvar och titel – alla behövs för att helheten ska fungera.
I likhet med miljöarbetet är det svårt att skapa en välfungerande arbetsmiljö om vi alla inte bidrar. Vi är alla viktiga delar i det kugghjul som får hjulen att snurra och målen att uppnås. Hållbar personalpolitik handlar också om att rekrytera, utveckla och behålla personer med rätt kompetens, samt skapa förutsättningar för att de som arbetar vid Umeå universitet fortsatt ska känna en stark motivation för att göra sitt bästa, leverera goda resultat i relation till sina uppdrag, och bidra till allas trevnad och välmående. Det handlar om att skapa en trygg och givande arbetsmiljö där respekten för och tilliten till varandra är ömsesidig och ärlig.
Detta är emellertid inget som uppstår ur tomma intet. För att åstadkomma en god personalpolitik och arbetsmiljö måste vi vara handlingskraftiga och outtröttligt bygga vidare, motverka krafter som vill rasera och finna nya vägar när de gamla inte längre är farbara. Att bara prata om en hållbar personalpolitik leder ingenvart, det är i handlingen som den goda arbetsmiljön och hållbara personalpolitiken uppstår.
En sådan målbild är trogen hållbarhetsbegreppets sanna innebörd, en garant för en hållbar personalpolitik och en förutsättning för ett långsiktigt livskraftigt Umeå universitet där hög kvalitet är ett signum.
Lars Nordlander, Personalchef, Personalenheten