Christer Nordlund, dekan och Christine Lövtrup, controller, vill i detta inlägg kort sammanfatta budgetens innehåll och vad den betyder för fakultetens verksamhet och ekonomiska situation.
Basanslaget, som fakulteten tilldelas av de medel som universitetet får av staten, kommer i två olika påsar som ska användas för att finansiera utbildning respektive forskning.
Mellan dessa två påsar får pengar – tyvärr – inte flyttas. Utöver att fördela dessa medel beslöt nämnden att även använda delar av fakultetens samlade myndighetskapital, alltså pengar som fakulteten sparat av tidigare basanslag.
Många olika budgetposter
Tillsammans ska dessa pengar användas för den absoluta lejonparten av vår kärnverksamhet (utbildning och forskning) och stödverksamhet (administration). Därutöver kommer anslag från externa finansiärer, såsom forskningsråd och stiftelser, men de styr nämnden inte över.
Fakultetens totala budget innehåller väldigt många olika budgetposter och viktigt att veta är att flera av dem har nämnden beslutat om i tidigare skeden. Exempelvis fattade nämnden i juni beslut om förändrade principer för fakultetens finansiering av professorers forskningstid så att alla professorer efter årsskiftet får minst 30 procent forskning.
Vid samma nämnd beslöts också om fördelning av fakultetsfinansierade doktorandutrymmen. Enligt det beslutet får tolv forskarutbildningsämnen var sitt utrymme och ytterligare utrymmen avsattes för medfinansiering av doktorandanställningar tillsammans med Lärarhögskolan, Arktiska forskarskolan samt Vetenskapsrådet.
Stöd till utbildning och forskning
På det viset kan alla fakultetens forskarutbildningsämnen rekrytera minst en doktorand var i denna omgång. Beslutet att fakulteten skulle finansiera sex nya postdoktorer i två år från och med senast 1 november 2023 togs redan ifjol. Den väldiga posten "tilldelning av helårsstudenter för 2024", det vill säga ramarna för utbildning på grundnivå och avancerad nivå för respektive institution, beslöts av nämnden i september.
Dessutom har nämnden vid två tillfällen, 2022 och 2023, beslutat om betydande satsningar för att på olika vis stödja utbildningen. Anledningen till att sådana beslut fattas innan hela budgeten tas är för att våra institutioner och enheter ska hinna planera sina egna budgetar, rekryteringar och ytterst bemanningen.
Men budgeten innehåller förstås också många andra poster som är mer eller mindre återkommande över åren. På forskningssidan handlar det exempelvis om basresurser till våra tre enheter Várdduo, Humlab och Bildmuseet och om samfinansiering av gamla och nya infrastrukturer, såsom Miljöarkeologiska laboratoriet och infrastrukturerna inom digital humaniora, samt UmArts.
Vidare avsätts medel för publiceringsbaserad resurs och såddmedel. Mot bakgrund av att "pubbas" brukar vara den mest omdiskuterade posten kan det kanske vara av intresse att veta, att den utgör 8,5 procent av de medel som fakulteten avsätter för forskning.
Mer strategiska medel
En notabel förändring i Budget 2024 jämfört med tidigare budgetar är att fakulteten avsätter mer så kallade strategiska medel, som fördelas till institutioner och enheter. Strategiska medel ska användas för medfinansiering av externa projekt men kan också användas för annan forskningsrelaterad verksamhet som respektive miljö finner meningsfull.
Samtidigt minskas tilldelningen för så kallade verksamhetskostnader, en post som tidigare gick under benämningen driftskostnader. Det är viktigt att tänka på att både intäkter och kostnader flyttas mellan strategiska medel och verksamhetskostnader. Utrymmet för strategiska beslut behöver därför inte med nödvändighet öka nästa år.
Budget 2024 innehåller dessutom beslut om en del mer tekniska ting som behövs för att det finansieringssystem som används inom universitetet ska fungera. Hit hör sådant som att fastställa procentsatser för fakultetsgemensamma kostnader inom utbildning respektive forskning ("FGEM") och intervall för myndighetskapital inom fakulteten, det vill säga hur stort myndighetskapital varje institution och enhet tillåts ha.
Tre utgångspunkter
Budgeten för 2024 är lagd i syfte att skapa så goda förutsättningar som möjligt för grundutbildning, forskarutbildning, forskning, samverkan och administration inom ramen för de begränsade ekonomiska ramar som fakulteten förfogar över. Tre utgångspunkter, som lyfts fram i fakultetens verksamhetsplan för 2023–2025, är vägledande på ett övergripande plan:
- kopplingen mellan forskning och utbildning ska stärkas
- tillgängliga resurser, exempelvis myndighetskapital och anslag, för att bedriva forskning och utbildning ska nyttjas i så hög grad som möjligt
- verksamhetens förutsättningar och behov ska stå i centrum vid verksamhetsplanering
Bakom en budgets många detaljer ligger mycket beredande arbete i våra strategiska kommittéer, de avstämningsdialoger som fakultetsledningen har med alla institutioner och enheter under våren liksom utbildningsdialogerna i början av hösten. Alla stora ekonomiska beslut, inklusive budgeten i sin helhet, bereds också först i fakultetens budgetkommitté innan de slutgiltigt fattas av nämnden.
Samtidigt har fakulteten hela tiden att förhålla sig till de direktiv som kommer från universitetets ledning och styrelse. Särskilt två saker har varit ständigt återkommande i fakultetsledningens dialoger med universitetsledningen.
Två centrala saker
Den ena saken är att vi inte ska låta myndighetskapitalet växa utan tvärtom aktivt använda det på sätt som är relevant för verksamheten. Använder vi inte de resurser som vi får oss tilldelade blir konsekvensen numera att universitetet drar tillbaka pengar och det gäller både för utbildning och forskning. Det vill vi naturligtvis undvika!
Den andra saken, som varit mycket på tapeten på senare tid, handlar om att vi måste försöka "nå takbeloppet". Det betyder kort sagt att fakulteten inte bara förväntas ha tillräckligt många anställda och tillräckligt mycket verksamhet (så att myndighetskapitalet inte växer) utan också ha tillräckligt många studenter som helst också slutför sina utbildningar. Har vi inte det kan det också få konsekvenser, nämligen att universitetet sänker vårt "utbildningstak" och även det vill vi helst undvika.
Sammanfattningsvis blir detta en ekvation med variablerna antalet anställda och antalet studenter – samtidigt som vi också ska finansiera och bedriva forskning av hög kvalitet.
Ytterligare en sak som engagerar universitetet är utbildning och forskning om den arktiska regionen och inte minst rörande den så kallade gröna samhällsomställningen i norra delen av Sverige.
Denna omställning handlar i hög grad om näringsliv, teknik och klimat men naturligtvis också om frågor kring social och kulturell hållbarhet. Att vår fakultet bidrar med att utveckla kunskaper och kompetens inom detta område är rimligt.
Vad blir då det ekonomiska utfallet av Budget 2024?
Svaret är att kostnaderna nästa år förväntas bli betydligt större än intäkterna, för både utbildning och forskning. Detta är ett medvetet beslut som förbrukar en betydande del av vårt myndighetskapital.
Inom utbildning är allt myndighetskapital intecknat och alla framtida satsningar som fakulteten vill göra kommer att behöva finansieras av de årliga anslagen. Inom forskning finns fortfarande ett mindre belopp fritt myndighetskapital kvar som räcker ett till två år till.
Därefter kommer det också inom forskning vara så, att alla satsningar som vi önskar göra måste finansieras av de årliga anslagen. Då blir långsiktig verksamhetsplanering och prioritering ännu viktigare än vad den är idag. Så även arbetet med att söka externa anslag.
Christer Nordlund, dekan
Christine Lövtrup, controller
Läs tidigare inlägg på Fakultetsledningens blogg