"Vi har till och med tagit fram vår kristallkula för att försöka få svar på hur stor frånvaron kommer vara bland personalen under resterande del av året".
Foto:
Pust, nu är ännu en ekonomisk prognos färdig. En ekonomisk prognos innebär rätt mycket jobb, det är som att göra en reviderad budget. För att förbereda oss för prognosen har vi ekonomer har haft ett seminarium där diskuterat olika mallar, antal helårsstudenter, genomströmning och mycket annat.
Därefter började själva prognosarbetet. Vi har avstämt projekt och konton, pratat med projektledare om förbrukningen av deras projektmedel, pratat med studierektorerna om bemanningen under resterande år, pratat med prefekten/föreståndaren/dekan om kommande beslut med ekonomiska konsekvenser plus flera andra personer.
Vi har till och med tagit fram vår kristallkula för att försöka få svar på hur stor frånvaron kommer vara bland personalen under resterande del av året. Och det svåraste av allt, vi har försökt bedöma när pågående anställningsärenden kommer vara klara och någon person är på plats.
Efter att ha fått alla denna information har vi beräknat, funderat och bedömt. Vad är en rimlig bedömning av hur stora kostnaderna kommer bli i år? Och intäkterna? Och resultatet, blir det verkligen ett så stort underskott/överskott? Nu kommer alla bli oroliga/överglada och det är ett resultat av min prognos. Tänk om jag har räknat fel, tänkt fel, bedömt fel!
När vi presenterar vår ekonomiska prognos för vår prefekt/föreståndare/dekan, och de få andra som är intresserade, tittar de på en och på resultatet med ömsom tom, ömsom beundrande blick. Tänk att du på något magiskt mystiskt sätt lyckats kommer fram till denna siffra ser de ut att tänka.
Själv försöker man låta självsäker på ett ödmjukt sätt, för det enda man är säker på är att årets resultat inte kommer bli det belopp som man har prognostiserat. Det händer inte. Det går inte. Man ber bara en stilla bön att differensen inte kommer bli så stor. För som ekonom vet man att differenser är allt.
Vad prognosen är? Tackar som frågar. Fakulteten som helhet prognostiserar ett underskott på 20 miljoner kronor, varav 18 miljoner kronor inom utbildning, 1 miljon kronor inom forskning och 1 miljon kronor inom övrig verksamhet (Bildmuseet).
Är det ett bra resultat kanske någon undrar? Generellt sett är ett lagom stort underskott ett bra resultat, i alla fall just nu, men underskottet inom forskning borde vara större och underskottet inom utbildning borde vara något mindre för att vårt myndighetskapital ska förbrukas i en lämplig takt.
Om du undrar hur prognosen ser ut för din institution/enhet fråga gärna din ekonom.
Christine Lövtrup, controller
Läs tidigare inlägg på Fakultetsledningens blogg