VR-panelernas bästa tips för en stark ansökan

28 mars 2024

Under de senaste veckorna har sakkunniga i Vetenskapsrådets beredningsgrupper delat med sig av erfarenheter och tips som hjälper forskare att skriva starkare ansökningar. Även om ämnesområdena skiftade så återkom några gemensamma nämnare i alla grupper. Du som missade mötena kan ta del av tipsen här.

Inför Vetenskapsrådets årliga utlysningar har Enheten för forskningsstöd och samverkan ordnat kickoff-webbinarier. På varje möte har intresserade forskare kunnat ställa frågor till personer från Vetenskapsrådets beredningsgrupper.

– Även om det finns vissa skillnader mellan de olika ämnesområdena är mycket i arbetet med att skriva ansökan detsamma oavsett område, säger Erika Sörensson, en av forskningssamordnarna från Enheten för forskningsstöd och samverkan.

Några av de återkommande råden finns samlade här.

Kom till saken på en gång

Det är viktigt att en ny läsare genast förstår vad projektet handlar om. Inte minst för att öka chanserna att ansökan faktiskt når fram till lämpliga sakkunniga i beredningsgruppen.

– Som ordförande i en panel ska man fördela ansökningarna. Man kan inte läsa hela innan man fördelar, så det är viktigt att du ger rätt signaler direkt så att ansökan kommer till rätt gruppmedlem, sade Kirk Sullivan.

Skriv för någon som inte är expert

– Vi har olika kompetenser inom panelen, så det gäller att läsaren blir insatt i exakt vad de olika analyserna innebär och hur de går till. När man skriver inom ett visst fält och publicerar sig i det fältets tidskrifter behöver man inte förklara allt, men här behövs det, poängterade Ann-Britt Enochsson.

Allt som behövs för att förstå projektet behöver finnas i texten. Det är hård konkurrens om medlen och granskarna letar efter anledningar till att sålla bort ansökningar – en ansökan som inte går att förstå ligger alltså risigt till.

Experterna tipsade om att testa sin text på någon annan, gärna redan tidigt i skrivprocessen, och se vad testläsaren förstår efter 30 minuter.

LÄR KÄNNA DIN PUBLIK

Deltagarna i beredningsgrupperna publiceras ofta i förväg, så ta chansen att ta reda på så mycket som möjligt om publiken du skriver för. Kontrollera att inte förra årets lista ligger kvar och ha i åtanke att alla namn inte alltid publiceras i förväg. Kontakta gärna VR eller Enheten för forskningsstöd och samverkan (rso@umu.se) om du har frågor.

Se alla beredningsgrupper

Beskriv hur ditt projekt är nytänkande och viktigt

Något granskarna ofta ser är att det inte är tillräckligt tydligt hur projekten tar forskningsområdet ett steg framåt.

– Det finns mycket vi inte vet, så varför ska just det här prioriteras? Inte ur "rädda världen"-perspektivet, utan i ditt område. Vilken kunskapslucka skulle ditt projekt fylla inom just ditt forskningsområde? sade Anna Linusson.

Bevisa att projektet kan lyckas

Nästa steg är att visa att det faktiskt finns tillgång till de nödvändiga resurserna. Det kan låta grundläggande. Ändå menar granskarna att det många gånger saknas information om vem som ska göra vad i projektet, varför just den personen är bäst lämpad, i vilken ordning man ska göra uppgifterna, vad som kan göras parallellt och vad som är beroende av varandra. Ibland kan även genomtänkta riskanalyser lysa med sin frånvaro.

– Beredningsgrupperna letar efter projekt med en hög grad av nytänkande. Faran med nytänkande arbete är att det kan misslyckas. Du måste visa att du är den bästa personen som kan göra det, till exempel med preliminära resultat. Det är viktigt, men det ska inte ta upp så mycket plats, sade Eric Libby.

Fokusera på styrka, inte mängd

Eric Libby passade också på att avliva en myt som ibland cirkulerar:

– En del har hört att man behöver många syften för att få pengar. Tänk efter noga. Har du två som är jättebra, så lägg lite mer tid på dem och utveckla dem. Det kan underminera helheten om du har tredje syfte som inte riktigt hör dit, eller kanske bara är något som är på mode. Det är viktigare att du visar att du är en omsorgsfull forskare.

Olika ämnesområden har olika traditioner i hur man använder "syften", "forskningsfrågor", "delstudier" och annat, men poängen är densamma: genomtänkt är bättre än stort.

 

Experterna vid informationstillfällena

Humaniora och samhällsvetenskap
Annelie Bränström-Öhman, professor vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
Simon Lindgren, professor vid Sociologiska institutionen.

Medicin och hälsa
Nasim Sabouri, universitetslektor vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik.
Richard Lundmark, professor vid Institutionen för medicinsk och translationell biologi.

Naturvetenskap och teknik
Anna Linusson, professor vid Kemiska institutionen.
Eric Libby, lektor vid Institutionen för matematik och matematisk statistik.

Utbildningsvetenskap
Ann-Britt Enochsson, professor i pedagogiskt arbete, Karlstads universitet.
Kirk Sullivan, professor i lingvistik vid Institutionen för språkstudier.

Lär dig tänka som VR:s granskare

Vill du ha fler tips på vad du ska lyfta i din ansökan? Då kan du ta hjälp av de beredningshandböcker som Vetenskapsrådet ger sina granskare. I handböckerna hittar du bland annat de frågor som vägleder granskarnas bedömningar – ovärderlig kunskap när det är dags att skriva din ansökan.

Till beredningshandböckerna

Redaktör: Anna Tillas

Logga in för att kommentera och läsa kommentarer.