Den utbildning som människor har med sig in på arbetsmarknaden räcker sällan för ett helt yrkesliv. Klimatomställningen, digitaliseringen och den snabba tekniska utvecklingen är några exempel som påverkar människors behov av omställning och kompetensutveckling. Vår vision betonar viljan att ta framtidsansvar genom att erbjuda "flexibla utbildningar som möter behoven i ett föränderligt arbetsliv som förutsätter livslångt lärande".
Cathrine Norberg, vicerektor vid Umeå universitet.
Foto: Mattias Pettersson
Trots universitetets stora utbud av program och fristående kurser, kan omfattningen och studietakten vara ett hinder för redan yrkesverksamma, i synnerhet om studierna förutsätter fysisk närvaro. Det innebär ett behov av ytterligare utveckling och anpassning, exempelvis genom att erbjuda kurser som ingår i redan befintliga program, genom att dela upp kurser i kortare moduler för att tillgodose mer specifika behov eller genom att ge kurser koncentrerat vid särskilda tillfällen.
Umeå universitet har tilldelats medel inom ramen för regeringens satsning på livslångt lärande, där utbildningsutbudet bland annat ska fokuseras mot utbildning som främjar klimatomställningen. Inom satsningen efterfrågas särskilda insatser, utveckling av befintliga eller uppstart av nya kurser, eller annan utveckling kopplad till livslångt lärande. Universitetet har via regleringsbrevet för år 2022 ett tydligt återrapporteringskrav av satsningen. Jag ser fram emot att följa fakulteternas arbete med detta.
Det handlar alltså om hur vi kan göra våra utbildningar tillgängliga och relevanta för ännu fler. Här behöver vi hjälpas åt och föra diskussioner om hur vi kan tänka nytt. Universitetsledningen hade dialog med Humanistisk fakultet häromveckan. Vi pratade bland annat om tre nya kurser som vänder sig till målgruppen yrkesverksamma. Kulturella perspektiv på vård: makt, identitet och bemötande är en av kurserna. Den ges för första gången nu i vår på distans. De två andra (Den svenska musikbranschen och Beslutsteori och artificiell intelligens) är sommarkurser på distans. Det ska bli intressant att höra mer om dessa kurser och vilka studenter som de attraherar.
Ett annat intressant exempel, som indikerar att nätbaserad distansundervisning främjar både livslångt lärande och omställning är omläggningen av Kostvetarprogrammet från campus till distans hösten 2022. Förändring av distributionsform ledde till att vi attraherade en äldre målgrupp än tidigare – medelåldern av sökande ökade med i genomsnitt tio år.
Något som också har en koppling till det livslånga lärandet är införandet av omställningsstudiestödet. Glädjande är att Umeå universitet i februari hamnade i toppen bland de lärosäten som fått flest beviljande ansökningar. Det visar att vår bredd och vårt djup gör oss attraktiva här.
För att tillgängliggöra det totala utbildningsutbudet för nya målgrupper och göra det lättare för såväl enskilda individer som organisationer att navigera bland svenska lärosätens kurser och utbildningar inom ramen för det livslånga lärandet är Umeå universitet tillsammans med 16 andra lärosäten och RISE med i projektet "Högskolans digitala ingång till det livslånga lärandet". Syftet är att ta fram en lärosätesgemensam utbildningsdatabas och en digital ingång, som bygger på en uppdatering av befintliga förvaltningssystem (LADOK, NyA), för kurser och utbildningar.
Jag vill uppmuntra till nyskapande insatser för ett livslångt lärande och ser fram emot kommande arbete, både inom universitetet och tillsammans med andra lärosäten.