Under februari är det dags för alla statliga myndigheter, inklusive universitet och högskolor, att lämna in sina budgetunderlag för perioden 2023—2025 till regeringen. Dokumenten är ett underlag för regeringens arbete med statsbudgeten inför budgetpropositionen som sedan överlämnas och beslutas av Riksdagen. Umeå universitets budgetunderlag innehåller områden som är strategiskt viktiga för sektorn och vårt lärosäte.
Hans Adolfsson, rektor vid Umeå universitet
Foto: Mattias Pettersson
När norra Sverige kokar av jättesatsningar på grön omställning inom produktionsindustrin innebär det en kraftigt ökad efterfrågan på forskning och utbildning. Umeå universitet vill självklart möta dessa behov och medverka till en hållbar samhällsomvandling, vilket gör att vi efterfrågar ett långsiktigt ökat anslag i statsbudgeten.
Det är minst sagt spännande att tillsammans med fler samhällsbärande aktörer stå inför en gigantisk uppgift som bygger på att vi samverkar och satsar. Situationen är unik och har bäring på hela Sveriges klimatmål.
Umeå universitetet har alla vetenskapsområden representerade och tillför olika perspektiv, genom välutbildad arbetskraft och att vi samtidigt förser industrin och samhället med ny kunskap. Samtidigt ser universitetet nu ett tydligt behov av förstärkningar inom utbildning och forskning för att på ett relevant sätt kunna möta de nya behov som uppstår inom hela samhället.
Det rör sig dels om områden som teknik, samhällsbyggnad och samhällsplanering. Sedan tillkommer ringar på vattnet från den befolkningstillväxt som förutspås i norra Sverige. Vad gäller kompetensförsörjningen inom vården kommer behovet av fler läkare, barnmorskor och sjuksköterskor öka ytterligare. Vårt breda utbildningsutbud innebär att vi också kan bidra med fler välutbildade lärare, socionomer, poliser och andra viktiga kompetenser, som behövs när Norrland växer. Forskning kan tillföra analys av samhällsomvandlingens effekter på befolkning, samhällen och miljö. Den kan också ge ny kunskap, som inte främst rör hur produktionen ser ut idag, utan hur den kan se ut imorgon.
De satsningar som planeras kräver en strukturomvandling av hela övre Norrland för att lyckas, med investeringar i allt från bostäder, till service, infrastruktur och inflyttad arbetskraft. Dominoeffekten är svår att överblicka helt i nuläget. Jag är däremot övertygad om att universiteten i norr har en viktig roll som attraktiv motor för att människor ska vilja bo, studera och arbeta här.
För att vi ska kunna leverera fortsatt hög kvalitet inom utbildning och forskning innehåller budgetunderlaget äskanden som rör dessa frågor. Bland annat efterfrågar vi återigen höjda ersättningsnivåer till utbildning. Det innebär enkelt förklarat en högre peng per student, som ger ökade möjligheter att erbjuda mer lärartid på kurser, i jämförelse med självstudier. Universitetet äskar också om höjda basanslag till forskning, det vill säga forskningsmedel som inte är öronmärkta, utan där vi som lärosäte ges utrymme att peka ut den strategiska inriktningen. En högre andel av basanslag inom forskning ökar universitets förmåga att göra strategiska forskningsprioriteringar, attrahera externa forskningsmedel, finansiera infrastruktur och utbildning på forskarnivå samt erbjuda attraktiva anställningar och tydliga karriärvägar.
Den samhällsomvandling som nu pågår i den norra regionen kommer att beröra oss alla, och de konkreta bidrag som lyfts här ovan är tydliga exempel på vad det framtidsansvar som beskrivs i universitetets vision faktiskt innebär i praktiken.