Den nuvarande organisationen för extern forsknings- och innovationsfinansiering inrättades i Sverige för över 20 år sedan. I veckan lämnade Forskningsfinansieringsutredningen (Fofin) över en rapport till regeringen som innehåller förslag på Sveriges framtida organisationsstruktur inom forskningsfinansiering.
Regeringens särskilda utredare Ingrid Petersson fick i juni 2022 i uppdrag av den tidigare regeringen att leda en översyn av den statliga organisationen för extern forsknings- och innovationsfinansiering. Prorektor har tidigare bloggat om syftet med Forskningsfinansieringsutredningen (allmänt kallad Fofin) och delbetänkandet som presenterades i maj 2023.
Hans Adolfsson, rektor vid Umeå universitet.
Foto: Mattias Pettersson
I veckan lämnade utredningen över sitt betänkande till ansvarig utbildningsminister Mats Persson. Om du vill läsa utredningens förslag så finns rapporten tillgänglig på regeringens webb. Det är i grunden positivt att frågorna blir belysta. För att svensk forskning ska hålla högsta vetenskapliga kvalitet behövs ett finansieringssystem som tydligt stöttar såväl den fria och nyfikenhetsdriva forskningen som mer utmaningsdriven forskning och innovation. Direktivet till utredningen kunde dock ha utformats lite bredare. Finansiering av svensk forskning består av så mycket mer än de medel som kommer från de statliga forskningsfinansiärerna. En översyn av hela systemet som inkluderar lärosätenas basanslag, statlig och icke-statlig extern finansiering samt finansiering från internationella finansiärer skulle ha resulterat i en helhetsbild över hela finansieringslandskapet.
Baserat på utredningsdirektivet föreslår utredningen att Vetenskapsrådet, Formas, Vinnova och Forte liksom i stort sett resten av dagens statliga forskningsfinansieringsstruktur skrotas i sin nuvarande form. I stället föreslår utredningen att inrätta tre nya myndigheter för statlig forskningsfinansiering: Vetenskapsmyndigheten, Myndigheten för strategisk forskning och Innovationsmyndigheten.
Vetenskapsmyndigheten föreslås finansiera forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom alla vetenskapsområden. Myndigheten ska också ansvara för finansiering av forskningsinfrastruktur och för en nationell struktur för digital forskningsinfrastruktur för vetenskapligt ändamål. Myndigheten för strategisk forskning föreslås få ett bredare uppdrag i att finansiera forsknings- och innovationsaktiviteter som är av stor betydelse för samhället och näringslivet. Vidare föreslås att myndigheten får ansvar för att utveckla och finansiera internationella samarbeten samt att genomföra utlysningar inom områden där myndigheter med annat kärnuppdrag än finansiering idag utlyser medel. Innovationsmyndigheten inrättas för att stötta samhällsomvandling i en riktning för att lösa utmaningar och samtidigt stärka näringslivets konkurrenskraft.
Utredningen landar i föreslagen myndighetsstruktur baserat på sju kriterier som bedöms viktiga för framtidens finansieringslandskap. Kriterierna innefattar bland annat att värna den fria forskningen, att stimulera internationellt konkurrenskraftig och banbrytande forskning, att säkra kunskap och innovationsförmåga för att lösa samhällets utmaningar och stärka näringslivets konkurrenskraft, att bidra till forskning som stärker högre utbildning och livslångt lärande, samt att minska administrativa kostnader och förenkla ansökningsprocessen för de som söker forskningsbidrag. I grunden mycket rimliga kriterier.
Nu väntar vi på att utredningens betänkande sänds ut på en remissrunda där vi från Umeå universitet liksom övriga intressenter inom svensk forskning får möjlighet att i detalj kommentera utredningens förslag. Vi får återkomma till detta i en kommande blogg då vi hunnit med att djupdyka i förslagen.