Tidigare lärarstudenters syn på sin lärarutbildning och sitt arbete

4 juli 2023

Lärarhögskolan har undersökt tidigare studenters erfarenheter av våra utbildningar och hur dessa har svarat mot arbetet som lärare. Fokus har legat på studenter som mellan åren 2014-2020 tog en examen med inriktning mot grundskolans senare år, årskurs 7-9, gymnasieskolan eller motsvarande varianter.

Undersökningen kan ses som ett komplement till Lärarutbildningskonventets nationella alumnundersökningar under 2010-talet och 2021. Målsättningen har varit att bidra med insikter som kan ligga till grund för fortsatta utvecklingsinsatser av både lärarutbildningarna och studentrekryteringen vid Umeå universitet.
Resultaten visar att drygt 90 % av respondenterna som besvarade webbenkäten uppger att de nu är verksamma som lärare på heltid eller deltid och knappt 80 % instämmer helt eller i hög grad i påståendet att deras examen har gjort dem tillräckligt anställningsbara. 80 % uppger att det var helt eller i hög grad rätt beslut att läsa till lärare. 60 % uppger att de helt eller i hög grad var nöjda med lärarutbildningen vid Umeå universitet.

Nära hälften av respondenterna som läste reguljära programutbildningar uppger att de hade velat ha fler ämnen eller en annan kombination av ämnen i sin examen. Motsvarande siffra för de som läste kompletterande utbildningar är knappt 30 %. Omkring 20 % av respondenterna har efter uttagen examen utökat sin behörighet i ett eller flera ämnen och en nästan lika stor andel har ägnat sig åt fortbildning i form av kurser eller program. Detsamma gäller andelen som uppger att de efter examen har eller har haft någon form av karriärtjänst i skolan eller i anslutning till skolväsendet.

En återkommande kritik mot utbildningarna – som framkommer i såväl webbenkäten som i de fördjupande intervjuerna – är att de upplevs som alltför generella. Många önskar att utbildningarna hade handlat mer om det konkreta hantverket i stort och smått, som kan göra en bättre förberedd för verkligheten i klassrummet. Störst efterfrågan ligger på mer ämnesdidaktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) upplevs i vissa avseenden som jämförelsevis mindre relevant. Utöver att göra utbildningarna mer yrkesförberedande ser flertalet behov av övergripande system- och värderingsförändringar på samhällsnivå som kan bidra till ökad status för läraryrket, bättre arbetsvillkor och högre löner.

Ladda hem undersökningen som pdf

För mer frågor kontakta:
Axel Bennhage

Logga in för att kommentera och läsa kommentarer.