Institutionen för språkstudier erbjuder kurser i nord-, lule- och sydsamiska, samiska kulturstudier på grund- och avancerad nivå samt forskarutbildning i samiska studier. Visionen är att på sikt kunna erbjuda nybörjarkurser även i umesamiska och pitesamiska.
Arbetsenheten Várdduo, som är ett centrum för samisk och annan urfolksrelaterad forskning, bedriver sedan drygt två decennier tillbaka en flerdisciplinär verksamhet i samarbete och samverkan med en rad aktörer, både inom och utom Umeå universitet. Deras senaste publikation, Gabna sameby i förändringens tid 1890–1940, presenterades i samband med firandet av nationaldagen den 6 februari – ett firande som för övrigt arrangerades i Humanisthuset av Várdduo.
Utbildning, forskning och samverkan inom detta vida och viktiga kunskapsområde bedrivs också vid andra av fakultetens institutioner, inklusive Humlab och Bildmuseet, som så sent som i höstas visade utställningen Ner till norr/Samtida konst i Arktis där samiska konstnärer medverkade.
Tilläggas kan att Umeå universitet och därmed Humanistiska fakulteten i flera år haft ett nationellt uppdrag att ge utbildning i samiska (och meänkieli) och vi skulle även vilja ha ett särskilt nationellt uppdrag att ytterligare förstärka samisk och urfolksrelaterad forskning. Faktum är att Umeå universitet nyligen har äskat om medel just för ett sådant uppdrag, för att därmed kunna möta det stora kunskapsbehov som idag finns i samhället, inte minst med anledning av den så kallade gröna omställningen i norr.
Mot denna bakgrund är vi förvånade över det inslag som SVT Sápmi publicerade den 5 februari och där en politiker, Christina Åhrén, kritiserar Umeå universitet. "Man har ändrat samtalet och det skrämmer oss", säger Åhrén och tillägger att hon upplever att Umeå universitet har "backat". Den direkta anledningen till Åhréns upprördhet är en planerad sommarkurs i vilken det enligt SVT Sápmi "inte nämns att samer är Sveriges urfolk" och "samer omnämns som en ras".
Att kritisera universitetets och därmed fakultetens hela verksamhet på grund av en enskild sommarkurs som inte ens har getts ännu är magstarkt och vi har svårt att förstå den politiska poängen med det. Men det är också problematiskt om politiker – oavsett ideologisk inriktning – befaras vilja försöka påverka innehållet i universitetets kurser.
SVT Sápmi är dock inte ensam om att reagera på denna kurs och för att undvika ytterligare missförstånd vill vi klargöra vad kursen handlar om och även beskriva hur kurser vid Humanistiska fakulteten kommer till.
Kursen ifråga har tagits fram vid Institutionen för idé- och samhällsstudier och är en kurs i ämnet historia. Denna kurs har tidigare getts som historisk fördjupningskurs och institutionen planerar nu att ge den även som sommarkurs på avancerad nivå. Som sommarkurs har den fått den nya titeln "Samer som 'folkstam', 'ras' och urfolk i vetenskap och politik". Uppenbarligen har denna titel lett till både missförstånd och oro, vilket vi beklagar.
Ska Umeå universitet ägna sig åt rasbiologi? Nej, naturligtvis inte. Det här är en kurs i historia och syftet enligt kursplanen är att beskriva och problematisera de olika folkbegrepp som använts över tid avseende samer som social kategori. Vi förstår att vissa tankar och begrepp som har förekommit inom vetenskap och politik i det förflutna kan väcka tankar och negativa känslor idag men de behöver granskas för att historien och även samtiden ska bli begriplig. Numera är samerna som bekant erkända som ett urfolk – och vi utgår från att det tas upp i kursen – men även det erkännandet har rimligen en historia.
Utvecklingen av kurser görs kollegialt av lärarna inom de respektive ämnena som finns på våra institutioner. Det är deras arbetsuppgift och här gäller principen om akademisk frihet. Det betyder att innehållet i och examinationerna av kurserna alltid bestäms av de lärare som utvecklar kurserna och inga andra. Lärare i olika ämnen får förvisso gärna utveckla kurser tillsammans, ja ibland kan det till och med vara önskvärt att kombinera skilda kompetenser, men det är inget krav.
Att lärare har akademisk frihet innebär dock inte att en kurs kan se ut och genomföras precis hur som helst. Med friheten följer ett ansvar att kursen håller god akademisk och pedagogisk kvalitet i enlighet med ämnets vetenskapliga normer. Lärare bör också ha akademisk integritet i förhållande till externa intressen, ekonomiska såväl som politiska.
Enligt fakultetens delegationsordning är det utbildningsledaren som formellt inrättar ny kurs och fastställer kursplan, inklusive krav på särskild behörighet, medan prefekten beslutar om kursen ska ges liksom hur den ska bemannas. Efter varje kurstillfälle gör studenterna i enlighet med Umeå universitets kvalitetssystem för utbildning en utvärdering av kursen och enligt delegationsordningen kan prefekten vid behov revidera kurs och kursplan. På Humanistisk fakultet praktiserar vi tillitsbaserad styrning och vi och övriga i fakultetsledningen litar på fakultetens lärare och institutionsledningar i dessa processer.
Avslutningsvis: I diskussionerna som följt efter inslaget i SVT Sápmi har vi noterat att vissa tycks tro att det framkommit krav på ett kursen i fråga ska "ställas in", men några sådana krav har inte framförts till oss i det här ärendet. Kritiska röster som nått fram till oss har tvärt om understrukit att de inte är ute efter något sådant.
Att det förekommit kritik mot kursen är en helt annan sak: alla lärare och studenter har rätt att ha synpunkter på och uttrycka kritik mot de kurser som ges vid Humanistisk fakultet – också det ingår i den akademiska friheten. Vid universitetet gäller fri åsiktsbildning och ett prövande förhållningssätt. Som det står i Umeå universitets yttrande till UKÄ angående arbetet med att främja och värna den akademiska friheten:
"Akademisk frihet handlar inte om att forskare och lärare ska slippa ifrågasättas – tvärtom. En akademisk kultur för fritt kunskapssökande och fri kunskapsspridning förutsätter processer där frågor, teorier, metoder och resultat prövas och bryts mot varandra. I det akademiska ansvaret ligger att driva kunskapens gränser framåt både i sitt eget arbete och genom att granska och kritisera varandras idéer, metoder och resultat. Ansvaret innefattar att hålla sig till väl etablerade akademiska och etiska principer, och att påminna varandra om dessa när det behövs."
Som alltid ska vi samtidigt respektera allas lika värde, frihet och värdighet. Ingen ska utsättas för hat, hot och trakasserier och vi har ett gemensamt ansvar att både framföra och bemöta kritik på ett respektfullt och sakligt sätt. Att universitetet är en trygg arbets- och studieplats för medarbetare och studenter är en grundläggande faktor för den akademiska friheten.
Christer Nordlund, dekan vid Humanistisk fakultet
Marlene Johansson Falck, prodekan med ansvar för utbildning vid Humanistisk fakultet
Detta blogginlägg finns även publicerat på Västerbottens-Kurirens digitala debattsida
Läs tidigare inlägg på fakultetsledningens blogg