Som forskare och myndighetsanställd har du ett personligt ansvar för att inte röja sekretessbelagda uppgifter, att följa etiktillstånd, tillstånd att bedriva djurförsök med mera. Att bryta mot dessa krav kan innebära disciplinära påföljder eller polisanmälan.
Nedan följer exempel på områden där du har ett personligt ansvar.
Ansvar enligt etikprövningstillstånd
Ansvar enligt etiskt tillstånd för djurförsök
Tystnadsplikt för sekretessbelagda uppgifter
Vites- och skadeståndsansvar i avtal
Ansvar enligt etikprövningstillstånd
Du som enskild forskare har ett ansvar att utföra forskning i enlighet med etikprövningslagen. Den forskare som med uppsåt eller grov oaktsamhet bedriver forskning utan etikprövningstillstånd, frångår ett godkänt etikprövningstillstånd eller inte följer de uppställda villkoren för etikprövningstillståndet riskerar böter eller fängelse.
Umeå universitet som forskningshuvudman ska vidta åtgärder för att förebygga att sådan forskning som omfattas av lagen utförs utan godkännande eller i strid med villkor som har meddelats i samband med godkännande.
Ansvar enligt etiskt tillstånd för djurförsök
För att bedriva djurförsök i forskning krävs etiskt tillstånd. Den forskare som med uppsåt eller grov oaktsamhet bedriver djurförsök utan etiskt tillstånd, frångår ett godkänt tillstånd eller inte följer de uppställda villkoren tillståndet riskerar böter eller fängelse.
Tystnadsplikt för sekretessbelagda uppgifter
Alla anställda på universitetet har tystnadsplikt för uppgifter som omfattas av sekretess. Tystnadsplikten innebär att det är förbjudet att röja sekretessbelagda uppgifter för obehöriga. Brott mot tystnadsplikten kan medföra en disciplinär åtgärd eller polisanmälan. Tystnadsplikten innebär ett personligt ansvar.
Uppgifter som omfattas av sekretess kan till exempel vara
- Statistikuppgifter från SCB
- Uppgifter om hälsa, sexualliv och personliga förhållanden
- Affärs- och driftsförhållanden hos företag
- Uppgifter som rör rikets säkerhet.
Innan du delar forskningsdata som innehåller sekretessbelagda uppgifter måste du undersöka om det är möjligt att föra över sekretessen eller dela uppgifterna med förbehåll.
Inom Sverige kan det under vissa förutsättningar vara möjligt att föra över sekretessen till andra myndigheter eller dela data med samarbetsparter som är anställda på svenska företag eller organisationer. Sekretessbelagda uppgifter kan som regel inte delas med samarbetspartners i andra länder. I dessa fall måste uppgifterna avidentifieras i sådan omfattning att de inte längre kan knytas till den eller det som sekretessen avser att skydda.
Läs mer om sekretess och tystnadsplikt på sidorna om allmänna handlingar och sekretess.
Kontakta universitetsjurist om du är osäker på om de uppgifter du hanterar omfattas av sekretess.
Vites- och skadeståndsansvar i avtal
I vissa fall vill samarbetspartners teckna personliga avtal, till exempel om sekretess med dig som forskare. Det är alltid Umeå universitet som är avtalspart i avtal som rör universitetets verksamhet eller som ska bedrivas inom ramen för universitetets verksamhet med nyttjande av universitetets resurser. En anställd på universitetet ska inte vara part i ett avtal som avser arbetet. Om du mot denna avrådan skulle underteckna avtal där du personligen är part riskerar du att ta på dig vites- eller skadeståndsansvar som kan uppgå till mycket höga belopp.
Om avtalet som samarbetspartnern ber dig underteckna gäller sekretess, kallas ofta konfidentialitetsavtal eller non-disclosure agreements (NDA), kan du informera samarbetspartnern om att sådant avtal ingås med universitetet som part och att du som anställd på en myndighet har tystnadsplikt för uppgifter som omfattas av sekretess. Denna tystnadsplikt ger dessutom ett starkare skydd för samarbetspartnern än vad som kan uppnås enligt avtal.
Avtal undertecknas av den som är behörig enligt gällande delegationsordning vid universitetet.
Kontakta universitetsjurist om du behöver stöd i att upprätta ett avtal.