Kontakta alltid innovationskontoret innan publicering vid minsta tecken på att resultat kan behöva immaterialrättsligt skydd.
Immaterialrättsligt skydd, till exempel upphovsrätt eller patent, till ett resultat tillfaller den som har gjort en intellektuell insats för att komma fram till resultatet. Det innebär i korthet att om något har uppstått genom en persons individuella val kan ett immaterialrättsligt skydd uppstå men om något bara kan göras på ett sätt uppstår ingen sådan rätt. Ett exempel är insamling av forskningsdata. Data som består av rena faktauppgifter har inget immaterialrättsligt skydd. Resultat som bygger på forskningsdata har immaterialrättsligt skydd om det bygger på en enskild individs val av till exempel metod. Du kan läsa mer om immaterialrättsligt skydd på sidorna om patent och upphovsrätt.
Stöd för att nyttiggöra resultat
Innovationskontoret och Umeå universitet Holding AB kan hjälpa dig med individuell rådgivning och bedömning av resultat som kan kommersialiseras eller nyttiggöras på annat sätt. Du får hjälp med att kartlägga det immaterialrättsliga och det civilrättsliga ägandet och ta fram strategier för att hantera dina resultat. Ett nyttiggörande av resultat behöver inte innebära att du skapar ett eget företag. Innovationskontoret och Umeå universitet Holding AB kan hjälpa dig att hitta alternativa nyttiggöranden, till exempel licensieringsmodeller.
Checklista
Om du vill skydda eller kommersialisera, eller på annat sätt nyttiggöra ett resultat behöver du stämma av följande:
- Kontakta Innovationskontoret för stöd
- Kontrollera om det finns avtal som reglerar rätten tillprojektets resultat.
- Avvakta med att publicera dina resultat, kom ihåg att även poster-sessioner och presentationer vid konferenser räknas som att offentliggöra resultaten.
- Det är alltid bättre att kontakta innovationskontoret en extra gång om du är osäker.
Fördjupning
Patenterbara uppfinningar
I vissa situationer kan patent ge konkurrensfördel för mottagaren. Resultat som alla får använda använder ingen eftersom det inte finns incitament att göra en investering. En strategi för att nyttiggöra ditt resultat kan därför vara att söka patent.
För att du ska kunna söka patent på en uppfinning ska uppfinningen vara ny och får inte vara tidigare känd. Du kan därför behöva avvakta med att publicera resultatet av din forskning. Det är viktigt att reda ut vilken del av ett resultat som kan skyddas med patent. Eftersom det oftast är många personer inblandande i forskningsprojektet måste du också utreda vem som har bidragit till uppfinningen. För att räknas som uppfinnare ska du ha bidragit med en intellektuell prestation, det räcker inte att du har genomfört en mekanisk insats, till exempel genomfört tester. Det är inte heller tillräckligt att du uppfyller kriterier för att vara författare till en publikation för att räknas som uppfinnare. Du måste ha bidragit specifikt till den uppfinning som kan patenteras.
I samarbeten, särskilt med utländska aktörer, kan processen för att utreda ägarskap ta tid.
Kontrollera avtal
I många samarbetsavtal med privata eller utländska aktörer finns villkor om rätten till resultat. Det kan vara en option att ta över äganderätten eller en nyttjanderätt till resultatet. Dessa klausuler kan påverka din möjlighet att nyttiggöra resultatet. Alla klausuler i ett avtal måste granskas innan undertecknande eftersom dessa villkor ibland döljer sig under andra rubriker än förväntat. Skriv inte på avtal som du inte är säker på innebörden av. Avtal där Umeå universitet är part granskas av universitetjuristerna.
Avvakta med att publicera
Att offentliggöra ett resultat kan innebära hinder för nyttiggörandet. Om du till exempel vill ansöka om patent får uppfinningen inte tidigare vara känd eller publicerad någonstans. Du kan därför behöva avvakta med att publicera dina forskningsresultat. När du har lämnat in en patentansökan får denna ett visst skydd.
Om du väljer att publicera ditt forskningsresultat under handläggningen av patent så kommer detta att förstöra nyhetsvärdet för sådan information som inte finns med i patentansökan. Hos PRV hittar du en guide för viktiga datum i patentprocessen.
Lärarundantaget och tumregeln
Rätten till en uppfinning eller ett verk tillkommer den eller de som gjort uppfinningen eller skapat verket. Lag (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar innehåller regler om patenterbara uppfinningar som en anställd gör i tjänsten. Lagen ger arbetsgivaren rätt att överta den anställdes uppfinning under vissa förutsättningar. Genom det s.k. lärarundantaget undantas lärare som är anställda vid svenska lärosäten från denna lag. Det innebär att sådana patenterbara uppfinningar som lärare gjort i tjänsten inte omfattas av arbetsgivarens rätt att överta en sådan uppfinning. Rätten till uppfinningen stannar hos läraren. Lärarundantaget innebär att den som har en läraranställning enligt universitetets anställningsordning för lärare har rätt till resultat som denne framställt ett resultat i tjänsten.
Genom den så kallade tumregeln ges universitetet inom sitt verksamhetsområde och för sin normala verksamhet en rätt att nyttja sådana resultat som tillkommer som ett resultat av en anställds tjänsteåligganden och särskilda åtaganden mot arbetsgivaren. Med universitetets normala verksamhet avser vanligtvis undervisning och icke-kommersiell forskning.
Omfattas doktorander av lärarundantaget?
Doktorander omfattas inte av lärarundantaget eftersom doktorander inte har en läraranställning. Universitetet som arbetsgivare kan därmed ha rätt att ta över doktoranders resultat. I normalfallet har inte universitetet något intresse av att överta de immateriella rättigheter som doktorand tagit fram inom ramen för sin anställning.
På samma sätt som för andra anställda krävs att en doktorand har bidragit med en intellektuell insats för att ha immaterialrättslig rätt till resultat. Om doktoranden har fått en fråga att lösa och viss mån av fria händer att lösa problemet anses doktoranden ha bidragit till resultatet och kan därmed i många fall anses ha immateriella rättigheter till detta. Omvänt, om en handledare eller forskningsledare har gett doktoranden specifika instruktioner för hur arbetet ska göras och doktoranden inte har gjort några självständiga val anses doktoranden normalt sett inte ha bidragit till resultatet och har därmed ingen rätt till resultatet.
För Umeå universitet är det viktigt att doktoranders rätt till resultat värnas. Hur doktoranden får använda sina resultat kan påverka dennes möjlighet att fortsätta att forska på resultatet. Umeå universitet är därför alltid mycket noga med att säkerställa att doktoranders rätt till resultat skyddas i samarbetsavtal med externa parter.
För industridoktorander och doktorander inom företagsforskarskolan som är anställda av det företag som doktorandprojektet bedrivs tillsammans med, bestäms rätten till doktorandens resultat utifrån de regler som gäller för anställningen vid företaget. Företaget kan därmed ha rätt att överta resultatet enligt lag (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar. Det finns även kollektivavtal som reglerar detta område. Universitetet behöver i dessa samarbeten säkerställa att universitetets eventuella behov av att kunna nyttja resultatet i framtida forskning och utbildning tillgodoses.
TA-personal omfattas inte av lärarundantaget.
Lärarundantaget omfattar inte den som är anställd som TA-personal, till exempel forskningsingenjörer. Om du som är anställd som TA-personal önskar kommersialisera ett resultat kan du behöva ett så kallat fribrev där universitetet beskriver vilka eventuella intressen arbetsgivaren har i resultatet. I de flesta fall är universitetet endast intresserad av att få en nyttjanderätt att använda resultatet i sitt verksamhetsområde och för sin normala verksamhet. Kontakta Umeå universitet Holding eller universitetsjuristerna för att få hjälp att upprätta ett fribrev.
Bisysslor
Att nyttiggöra ett resultat genom att starta ett företag innebär att du har en bisyssla. Bisysslor ska hållas klart skilda från det ordinarie arbetet vid universitet. Lärare och anställda som omfattas av Chefsavtalet ska minst en gång per år lämna in en redovisning över sina bisysslor. Läs mer om redovisning av bisysslor.
När du har en bisyssla är det också viktigt att du agerar på ett sådant sätt att risk för intressekonflikt uppstår. På sidan om jäv, mutor och korruption hittar du mer information om vad som kan innebära en intressekonflikt.