Universitetets hållbarhetsarbete
Det övergripande målet med universitetets hållbarhetsarbete, som framgår av universitetets vision, är att bidra till en hållbar framtid och att de 17 globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 uppnås. Målet är också att åstadkomma hållbara arbetsliv.
Hållbarhetsambitionerna konkretiseras i flera policys och andra styrdokument. Centrala är miljöpolicyn, handlingsplanen för klimat och hållbarhet samt policy för arbetsmiljö och lika villkor. Hållbar utveckling är även ett genomsyrande perspektiv i kvalitetssystemet för utbildning samt i policyn för kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring i forskning på Umeå universitet. Hållbarhetsaspekter är också införlivade i andra styrande dokument, såsom inköpspolicyn och regler för tjänsteresor. I placeringspolicyn och ägardirektivet för Uminova holding finns också relevant styrning liksom i lokalförsörjningplanen.
Begreppet Hållbar utveckling
Hållbar utveckling definierades 1987 av FN:s Brundtlandskommission i rapporten Our common future: där det definieras som "en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov".
Begreppet utgår från människans behov och det finns en långsiktighet i det, i och med "kommande generationer". Det innehåller också ett rättviseperspektiv då alla människor i hela världen inkluderas i definitionen.
Vid FN:s möte om Miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992 förtydligades begreppets innebörd och de tre dimensionerna, den sociala, den ekonomiska och den ekologiska införlivades i alla sammanhang.
Tidsperspektivet i begreppet och faktumet att det inkluderar tre dimensioner gör att begreppet kan upplevas komplext. Ofta ser man heller inga resultat direkt av ett hållbarhetsarbete utan de kommer i framtiden. Det bidrar till att begreppet kan upplevas abstrakt.
Social hållbarhet
Ett socialt hållbart samhälle kan beskrivas som ett samhälle som är jämställt och jämlikt där människor lever ett gott liv med god hälsa, utan orättfärdiga skillnader. Människors lika värde är centralt, något som kräver att människor känner tillit och förtroende till varandra och att de är delaktiga i samhällsutvecklingen. Mänskliga rättigheter och känslan av sammanhang är några nyckelord.
Social hållbarhet och demokrati går hand i hand, social hållbarhet är också nödvändigt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Socialt hållbart samhällen är robusta. Lika villkor och jämställdhet där inkludering oavsett kön, utbildnings- och inkomstnivå, social status, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, bostadsort, sexuell läggning, könsöverskridande identitet och uttryck, ålder och funktionsnedsättning är viktigt.
Genom universitetets arbete med bland annat fysisk och psykosocial arbetsmiljö, schysta arbetsvillkor och facklig samverkan, lika villkor, jämställdhet och mångfald samt Healthy campus främjas hållbara studieliv och arbetsliv för studenter och anställda på universitetet.
Ekonomisk hållbarhet
Definitionerna av ekonomisk hållbarhet är flera. Ofta nämns "hållbar tillväxt" och att tillväxt inte ska stå i vägen för ekologisk och social hållbarhet.
Under senare år har begreppet som "cirkulär ekonomi" blivit mer vanligt. Det bygger på att de ekonomiska systemen baseras på förnybara resurser eller resurser som går att återvinna och återbruka om och om igen, i kombination med användandet av förnybar energi och bränslen.
I universitetets placeringspolicy och i ägardirektivet för vårt holdingbolag ställs krav på hållbarhet. Universitetet har också en policy mot mutor och korruption vilket är en form av styrning för ekonomisk hållbarhet.
Ekologisk eller miljömässig hållbarhet
Ekologisk eller miljömässig hållbarhet handlar om att hushålla med naturresurser utan att skada naturliga systems möjligheter, för att förse samhällen och människor med naturresurser och ekosystemtjänster på lång sikt.
De planetära gränserna är nio så kallade "miljöprocesser" vilka behöver vara stabila för jordens liv. Om vi går utanför dessa "gränser" är det sannolikt att plötsliga negativa förändringar inträffar. Genom människans aktiviteter, vår ökande konsumtion och efterfrågan på energi och naturresurser, riskeras flera av de planetära gränserna att överskridas, något som på sikt hotar vår överlevnad. Läs mer om de planetära gränserna.
På universitetet fokuseras arbetet med miljömässiga hållbarhetsaspekter på sådana aspekter där vi som lärosäte kan göra störst skillnad. Utöver kärnverksamheten som kan göra stor positiv skillnad har universitetet en stor miljöbelastning från tjänsteresor, energianvändning, avfallshantering, kemikalieanvändning och inköp av it- och elektronik. Här utgör miljöpolicyn och de 13 inriktningsmålen i handlingsplan för klimat- och hållbarhet grunden i arbetet.
Agenda 2030
Idag konkretiseras hållbar utveckling i Agenda 2030 och de 17 globala hållbarhetsmålen med 169 delmål. Dessa mål kallas ofta SDG:er, från engelskans Sustainable Development Goals. Alla 17 SDG:er inkluderar perspektiv av rättvisa, långsiktighet samt sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter.
Olika länder har olika stora behov och möjligheter att jobba med de 17 hållbarhetsmålen. Och för att alla världens länder ska lyckas behövs samverkan och globala partnerskap.
I Sverige nämns ofta Parisavtalets klimatmål som särskilt viktigt i hållbarhetssammanhang. Det har bäring på SDG 13 Bekämpa klimatförändringarna. Även andra SDG:er är prioriterade att jobba med i Sverige. Till exempel SDG 12 Hållbar produktion och konsumtion, där svensk konsumtion har ett stort negativt miljö- och klimatavtryck. SDG 15 Ekosystem och biologisk mångfald är ett annat viktigt mål att arbeta med i Sverige. SDG:erna kan ta olika uttryck i olika länder. Exempelvis handlar SDG 2 Ingen hunger här i Sverige mer om motsatsen till hunger, nämligen om de problem som följer av fel kost och övervikt och fetma och att förebygga dessa.
Under varje SDG nedan finns en kort beskrivning av vad målet syftar till och exempel på vad det kan innebära för Umeå universitet. En mer utförlig beskrivning finns i universitetets hållbarhetsrapport.
SDG 1 Ingen fattigdom
Målet syftar till att alla människor ska ha samma rätt till ett värdigt och tryggt liv med frihet, inflytande, hälsa, fysisk säkerhet och tillgång till utbildning. Det handlar om att avskaffa alla sorters fattigdom, inte bara den ekonomiska. För Umeå universitet innebär målet bland annat att alla studenter, oavsett bakgrund, ska ges samma möjligheter att studera här.
SDG 2 Ingen hunger
Målet ska tillgodose tillräcklig och näringsriktig mat för alla. Målet handlar också om att främja ett hållbart jordbruk genom ny teknik samt en rättvis fördelning av resurser. För Umeå universitet innebär målet bland annat att samverka om nya metoder för att producera mat.
SDG 3 God hälsa och välbefinnande
Målet syftar till att säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar. På Umeå universitet bedrivs utbildning och forskning som kopplar till målet. För universitetet innebär arbetet även att medarbetare och studenter ska ha ett hållbart arbets- respektive studieliv.
SDG 4 God utbildning för alla
Målet syftar till att säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla. För Umeå universitet innebär målet att lära ut kunskap om hållbar utveckling, att utveckla nyckelkompetenser och att använda pedagogiska ansatser som är förenliga värden bakom hållbar utveckling.
SDG 5 Jämställdhet
Målet syftar till att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män då det är en förutsättning för en hållbar och fredlig utveckling. Målet handlar också om en rättvis fördelning av makt, inflytande och resurser. Att uppnå jämställdhet är också något som går som en röd tråd genom universitetets verksamhet. Ambitionen är att universitetet ska kännetecknas av en inkluderande kultur med jämställdhet, mångfald och lika villkor.
SDG 6 Rent vatten och sanitet för alla
Målet syftar till att säkerställa tillgången till, och en hållbar förvaltning av, vatten och sanitet för alla. Mer precist handlar det om att minska föroreningar i vatten och väsentligt öka avloppsreningen globalt. I Sverige handlar arbetet mer om att inte förorena vatten och att skydda, bevara och återställa vattendrag till deras ursprungliga skepnad. För Umeå universitet innebär målet bland annat forskning och kunskapsspridning om vattenmiljöers status och förändringar över tid.
SDG 7 Hållbar energi för alla
Målet syftar till att säkerställa att alla har tillgång till en tillförlitlig, hållbar och ekonomiskt överkomlig energi som inte skadar planeten. Under 2022 har frågan om energi, elförbrukning och elkostnader varit i fokus både i Sverige och Europa, så även på universitetet.
SDG 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
Målet syftar till att skapa trygga och anständiga arbetsvillkor för alla. Det inkluderar en varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt. För Umeå universitet innebär arbetet bland annat att det bedrivs utbildning och forskning som kan gynna en hållbar ekonomisk tillväxt.
SDG 9 Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
Målet syftar till att bygga motståndskraftig infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar industrialisering samt främja innovation. För universitetet kan detta innebära att vara en drivkraft för tillväxt och förse samhället med välutbildad arbetskraft samt att generera kunskap som kommer samhället till nytta.
SDG 10 Minskad ojämlikhet
Målet syftar till att minska ojämlikhet, att alla ska få samma rättigheter och möjligheter och att ingen ska lämnas utanför. Universitetets arbete för lika villkor utgår från de sju diskrimineringsgrunderna; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning samt ålder.
SDG 11 Hållbara städer och samhällen
Målet syftar till att säkerställa att städer och samhällen inklusive dess byggnader och infrastrukturer är hållbara där den snabba och stora inflyttningen till städer ställer krav som behöver bemötas på ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt. På Umeå universitet omsätts detta bland annat i samverkan som kan bidra till att hållbara städer och stadsdelar utvecklas.
SDG 12 Hållbar konsumtion och produktion
Målet syftar till att ställa om till en hållbar konsumtion och produktion. Det inkluderar miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter som behövs för att förändra dessa mönster. På Umeå universitet omsätts detta bland annat i utbildning och forskning om resurshushållning och hållbara konsumtionsmönster men även i forskning om föroreningar av vatten, mark och luft.
SDG 13 Bekämpa klimatförändringarna
Målet syftar till att bekämpa klimatförändringarna och att öka kapaciteten för klimatanpassningen. Vid universitetet bedrivs utbildning och forskning kopplat till klimatförändringen inom alla fakulteter. Universitetets miljö- och hållbarhetsarbete utgår från det så kallade Klimatramverket för universitet och högskolor genom vilket i princip alla lärosäten i landet har åtagit sig att verka för Parisavtalets intentioner.
SDG 14 Hav och marina resurser
Målet syftar till att bevara och skydda haven och säkerställa ett hållbart nyttjande av marina resurser. Umeå universitet kan bidra till målet genom kunskap, forskning och teknik som bidrar till friskare hav.
SDG 15 Ekosystem och biologisk mångfald
Målet syftar till att skydda och återställa ekosystem och att hejda förlusten av biologisk mångfald. Det syftar även till att främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem och ett hållbart brukande av skogar. På universitetet konkretiseras arbete för målet bland annat i forskning och utbildning om skogliga ekosystem.
SDG 16 Fredliga och inkluderande samhällen
Målet syftar till att främja fredliga och inkluderande samhällen samt att säkerställa att ansvarsfulla och rättvisa institutioner byggs upp på alla nivåer i alla länder. Mänskliga rättigheter är centralt och samhällsstyrningen ska vara fri från konflikter, korruption och våld. På universitetet innebär arbetet för målet bland annat att akademisk frihet, autonomi och studentinflytande är centralt.
SDG 17 Partnerskap och globalt genomförande
Genomförandet av de globala hållbarhetsmålen kräver global solidaritet, kapacitetsutveckling och mobilisering av ekonomiska resurser för att säkerställa att inget land eller någon grupp lämnas utanför. Detta mål ska stötta genomförandet av hela Agenda 2030. Utbyte av kunskap, expertis, teknik och finansiella resurser är viktiga komponenter för att målen i Agendan ska nås och Umeå universitet kan bidra till Agendans genomförande genom att utbilda, forska och sprida kunskap om för hållbar utveckling samt nya rön. Universitetet kan också bidra genom samverkan med olika aktörer i olika länder.