Pilot 1
Pilot 1 omfattar utvärderingar på den nivå där forskningen bedrivs. Ofta är institutionen en naturlig utvärderingsenhet, men andra avgränsningar kan ibland vara mer ändamålsenliga. I pilotprojektet utvärderas fyra institutioner och två ämnen som en delmängd av en större institution. Utvärderingarna omfattar en genomlysning av miljön som inkluderar forskningens kvalitet och genomslag såväl som forskningens förutsättningar och enhetens strategi- och kvalitetsarbete.
Syftet är att utvärderingarna ska vara kvalitetsdrivande för respektive institution eller ämne, utifrån dess specifika förutsättningar, utmaningar och möjligheter.
Vad får den som blir utvärderad ut av det?
Medverkande institutioner investerar tid och arbete men får i gengäld:
- Ett gediget analysunderlag
- En genomlysning och rekommendationer av kvalificerade sakkunniga
- Möjlighet att genom de sakkunniga knyta och fördjupa kontakter med framstående forskare inom ämnet
- Möjlighet att använda resultaten för utvecklingen av sin forskning
- Möjlighet att påverka och utveckla framtida utvärderingar vid Umeå universitet
Tidplan
2024
Februari
Ta fram instruktioner för självvärdering
Mars
Institutionerna får kvantitativt underlag
April till oktober
Institutionerna/ämnen arbetar med självvärderingar enligt egen tidplan
2025
Mars
Platsbesök och överlämnande av rapport
April och framåt
Utformning av åtgärdsplaner, genomförande och uppföljning av åtgärder, utvärdering piloterna och framtagande av beslutsunderlag
Vanliga frågor om utvärderingarna på institutions- och ämnesnivå
Vilken nytta har vi som institution av att ingå i pilotomgången?
Utvärderingarna är tänkta att vara en investering i högre forskningskvalitet. Medverkande institutioner lägger ner viss tid och arbete, men får i gengäld ett gediget analysunderlag att arbeta med i en självvärdering, en genomlysning och rekommendationer av framstående forskare inom fältet, och kanske också långsiktiga kontakter med dessa, och förhoppningsvis konkreta åtgärder för utveckling att arbeta med i dialog med sin fakultet. Att delta i piloten ger också möjlighet att påverka och utveckla framtida kvalitetsgranskningar på Umeå universitet.
Vilket underlag baseras utvärderingarna på?
Utvärderingarna kommer att baseras på självvärderingar, ett kvantitativt underlag, och platsbesök där den utvärderade enheten och de sakkunniga kan diskutera och klargöra olika frågor. Självvärderingarna kommer också att innehålla exempel på forskningens genomslag i samhället.
Hur ska självvärderingen utformas, och hur ska den vara kvalitetsdrivande?
Arbetet med självvärderingen kan vara kvalitetsdrivande i sig genom att kollegiet samlas kring en reflektion över och strategisk diskussion om styrkor, svagheter, möjligheter och utmaningar. För att vara ett underlag för relevanta synpunkter och rekommendationer från de sakkunniga bör den ge en så ärlig och reflekterande bild som möjligt av både styrkor och utmaningar. Självvärderingarna kommer inte att publiceras och behöver inte vara omfattande, ca 10–15 sidor bör räcka. Berörda institutioner och fakulteter kommer att ha möjlighet att ge synpunkter på förslag till mall för självvärderingen.
Vad är syftet med exempel på genomslag i samhället (impact cases)?
Forskningens genomslag för fortsatt forskning kan mätas i publiceringar och citeringar. Däremot är det svårt att följa och mäta genomslaget i samhället. Att försöka beskriva genomslag i samhället genom fallstudier (impact case studies) är något som allt oftare ingår i utvärderingar, internationellt och i Sverige. De kan vara kvalitetsdrivande genom att åskådliggöra olika sätt som genomslag kan ske på, ge uppslag till nya forskningsfrågor samt stimulera till att aktivt eftersträva och följa upp hur forskningen kommer till nytta i samhället. Det kan också bidra till att långsiktigt bygga upp en kompetens och erfarenhetsbank som är till nytta vid forskningskommunikation, medelsansökningar med mera.
Vilken roll spelar de externa sakkunniga?
Även om självvärderingsarbetet är kvalitetsdrivande i sig är externa sakkunniga med hög kompetens och integritet essentiella för utvärderingarna. Att ha sådana externa sakkunniga som mottagare gör självvärderingsarbetet mer meningsfullt, och deras bedömningar och rekommendationer kan komplettera och kalibrera den egna självbilden och ge nya infallsvinklar, perspektiv och rekommendationer. Att genom de sakkunniga knyta och fördjupa kontakter med framstående forskare inom fältet är också i sig värdefullt.
Hur sätts panelerna av externa sakkunniga samman?
Baserat på förslag från respektive institution/ämne kommer vicerektor eller rektor att utse paneler bestående av tre sakkunniga utan anknytning till Umeå universitet. De sakkunniga ska vara professorer eller ha motsvarande kompetens inom områden relevanta för den granskade enheten, samt ha erfarenhet av akademiskt ledarskap och forskningsstrategiskt arbete. Ordförande i panelerna bör ha god kännedom om det svenska systemet, men panelerna bör också gärna innehålla sakkunniga som är verksamma i utlandet. Varje panel ska bestå av både kvinnor och män, och en jämn könsfördelning eftersträvas i den samlade gruppen av sakkunniga.
Vilket underlag levereras inför arbetet med självvärderingen? Har vi möjlighet att påverka det?
Ett dataunderlag kommer att tas fram som tjänar två syften. Dels ska det ge institutionen/ämnet en god grund för reflektion i självvärderingen. Dels ska det ge panelerna nödvändig kontext samt en bild av enhetens profil, förutsättningar och resultat som självvärderingen kan sättas i relation till. Där det är möjligt kommer underlaget att visa på relevanta jämförelser internationellt eller nationellt. Viktiga komponenter är ekonomi, personal och rekryteringar, externa forskningsbidrag samt vetenskapligt genomslag i form av publiceringar och citeringar.
Berörda institutioner får föreslå innehåll samt kommer att få ta del av och ge synpunkter på en preliminär version av underlaget.
Betygsätts forskningen? Ger utvärderingen några ekonomiska konsekvenser?
Nej, utvärderingarna handlar inte om betygsättning, jämförelser inom Umeå universitet eller ekonomiska konsekvenser vare sig som belöning eller bestraffning. Syftet är kvalitetsutveckling. Åtgärdsarbetet kan förstås innefatta satsningar eller omprioriteringar på olika nivåer, inom ramen för det vanliga verksamhetsplanerings- och budgetarbetet.
Vad händer med utvärderingen när den är klar? Hur ska den användas för högre forskningskvalitet?
Hela poängen med utvärderingen är att den ska användas som underlag för kvalitetshöjande åtgärder och strategisk utveckling. Utvärderingarna är i första hand ett verktyg för kvalitetsutveckling i den berörda miljön, och den första frågan efter utvärderingen är därmed vilka slutsatser de drar och vilka åtgärder de anser behövas. Men även fakultetsnivå och universitetsgemensam nivå behöver ta till sig av panelernas observationer och rekommendationer, för dialog om vilka åtgärder som kan behövas på vilka nivåer, och för att sprida lärdomar som är tillämpliga också i andra miljöer. Åtgärdsarbetet och uppföljningen av det har en längre tidshorisont än själva pilotprojektet.
Vilka är direkt berörda av pilotprojektet?
I utvärderingarna på institutions- eller ämnesnivå är piloterna Filosofi (ämne vid Institutionen för idé- och samhällsstudier), Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, Neurovetenskap (ämne vid Institutionen för klinisk vetenskap), Institutionen för psykologi, Institutionen för geografi samt Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap. Medicinsk fakultet är pilot för genomlysning av fakultetsnivån. Inriktning för den tematiska granskningen är inte bestämd än.
Vår institution ingår inte bland piloterna, när kommer den att utvärderas?
Det finns inget schema för det - hur framtida utvärderingar ska planeras bestäms efter pilotprojektet. Nya utvärderingar kan tidigast bli aktuella 2026.
Pilot 2
Utvärderingen på fakultetsnivå har fokus på fakultetens forskningsstrategiska arbete för kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring av forskning och forskningens förutsättningar. Utformningen kommer delvis att likna de fakultetsaudit som används inom kvalitetssystem för utbildning. Granskningsgruppen kommer att bestå av personer från övriga fakulteter, med en extern ordförande. Mer information kommer att läggas ut senare.
Pilot 3
Den tredje piloten utvärderar hur Umeå universitet som helhet arbetar med någon eller några specifika aspekter av forskningens förutsättningar. Val av tema sker under vårterminen.