Humanistisk fakultet

Under de senaste decennierna har möjligheterna att övervaka människor ökat. Men alla olika former av övervakning online mättar de flesta människors liv – samtidigt som vi i allt högre grad lever i digitala miljöer. Redaktörer är Coppelie Cocq, Humlab, Jesper Enbom, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Stefan Gelfgren och Lars Samuelsson, båda vid Institutionen för idé- och samhällsstudier.

"En plats fylls med innehåll genom berättelser och språkliga representationer... ... Ibland är det den utomstående betraktaren som kanske får mest legitimitet, och tillåts prägla den inhemska blicken". Daniel Andersson, professor i nordiska språk, skriver blogg hos Humtank.

2000-talet kallas för bildernas århundrade, men bilden har varit central i vårt samhälle längre än så. Ett endagsseminarium, vid Historiska nämnden, Svenska litteratursällskapet i Finland, handlar om hur bilder började massproduceras och kommersialiseras i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.

I tidskriften Universitetsläraren går att läsa om Dan Borglund, lektor på avdelningen Universitetspedagogik och lärandestöd vid Umeå universitet, som är motorn bakom fortbildningskursen "Kreativitet och samskapande i högre utbildning".

Hösten 2018 firade Humanistiska fakulteten sitt femtioårsjubileum. Med anledning av jubiléet tillsatte dåvarande dekanen Åsa Karlsson Sjögren en grupp som fick i uppgift att utarbeta en "bok/skrift/trycksak" om fakulteten och dess halvsekellånga historia – det blev en bok och nu är den klar.

Sprid gärna ordet att nya möjligheter öppnar upp för utbildning inom kulturskolepedagogik, där avslutade kurser om sammanlagt 180 hp, varav 90 hp inom det kulturskolepedagogiska området, möjliggör ansökan om filosofie kandidatexamenmed inriktning mot kulturskolepedagogik.

Hungrig på kunskap? Med den frågan i fokus arrangerade Humanistiska fakulteten för första gången en Utbildningsbuffé i Lindellhallen för alla som redan studerar vid universitetet och ska välja valbar kurs i sitt program, komplettera sitt program med en kurs eller som bygger sin utbildning med fristående kurser.

Det formella utbildningssystemet har möjlighet att bidra i större utsträckning till sydsamiskans livskraft. Det visar en ny avhandling i språkdidaktik av David Kroik vid Institutionen för språkstudier.