Hantera kränkande särbehandling, trakasserier eller sexuella trakasserier

Ingår i HR-guiden

Informationen riktar sig till dig som är prefekt/chef eller HR-stöd.

Denna sida syftar till att hjälpa dig hantera och utreda kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier. Du som chef ansvarar för att händelserna utreds.

Agera

När du som chef får kännedom om att en medarbetare eller en student upplever sig utsatt för obehagligt, ovälkommet, våldsamt eller hotfullt beteende inom ramen för sitt arbete eller sina studier är det viktigt att du agerar snabbt för att få stopp på det ovälkomna beteendet, och bringa klarhet i vad som hänt. Börja med att kontrollera hur den som känner sig utsatt mår och om du behöver agera omedelbart vad gäller stöd, säkerhet eller genom andra direkta åtgärder. Lyssna på de upplevelser som personen berättar och ta dem på allvar och dokumentera händelsen.

Att hantera kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier kan väcka många funderingar hos dig som chef och frågor om hur det ska hanteras. Du kan söka stöd och diskutera dina funderingar med någon chefskollega, HR på institutionen/enheten, HR på fakulteten eller HR på Personalenheten.

Om händelsen rör meningsskiljaktigheter, en konflikt eller misskötsamhet hittar du mer information på sidorna Hantera konflikter och hantera misskötsamhet.

Om det förekommit kraftigare avvikelser från etik och moral (kränkningar, mobbing, trakasserier, hot och våld etc.) kan det bli aktuellt att hantera eventuellt hat, hot, våld eller kris.

Erbjud stöd

Om en anställd eller student har behov av samtalsstöd bör du som chef direkt hjälpa personen att komma i kontakt med företagshälsovården eller studenthälsan. Det kan vara bra att du som chef tar en första kontakt med företagshälsovården eller Studenthälsan och informerar dem om att en medarbetare eller studenter kan komma och ta kontakt med dem

Önskar och kan den som känner sig utsatt eller den som är utpekad att få arbeta hemifrån under en period, eller tillfälligt bli placerad någon annanstans kan detta vara en tillfällig lösning. En person som har anmält trakasserier får inte bli utsatt för repressalier till exempel bli fråntagen sina uppgifter eller tilldelas sysslor som inte motsvarar kompetensnivån.

Utred

Om du får kännedom om att en medarbetare eller student upplever sig utsatt för kränkande särbehandling, trakasserier eller för sexuella trakasserier ska detta utredas och hanteras enligt handläggningsordningen för utredning av kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier. 

Åtgärda

Utifrån vad som framkommer i utredningen behöver du sedan genomföra åtgärder. Detta kan vara åtgärder riktade mot individ utifrån hanteringen av misskötsamhet samt andra arbetsmiljöåtgärder vid kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier

Följ upp händelsen

Du som chef måste alltid följa upp ärendet. Hur mår den som upplever sig utsatt idag? Har situationen upphört? Har eventuella arbetsmiljöåtgärderna kopplat till händelsen haft önskad effekt?
Hur mår den som blivit anmäld? Har personen slutat med kränkande beteendet? Följs de arbetsmiljöåtgärder som sattes in kopplat till händelsen?

Förebygg

Du behöver fortlöpande förebygga och motverka kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier. Det gör du genom att arbeta med systematiskt arbetsmiljöarbete och aktiva åtgärder. Du ska bland annat vara tydlig med att arbetsplatsen inte accepterar vare sig sexuella trakasserier, trakasserier som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna eller repressalier. Det är även viktigt att du som chef ser till att medarbetarna känner till universitetets riktlinjer och rutiner samt var de ska vända sig om någon känner sig utsatt. Informationen hittas på webbsidorna Om något händer

Frågor och svar

Vad är kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier?

Kränkande särbehandling
Med kränkande särbehandling menas handlingar som riktas mot en eller flera medarbetare eller studenter på ett kränkande sätt. Handlingarna kan leda till ohälsa och medföra att de som drabbas hamnar utanför den sociala gemenskapen. Det kan till exempel handla om att bli ignorerad eller mötas av nedsättande ord, förlöjligande eller ryktesspridning.

Tillfälliga konflikter, meningsmotsättningar eller samarbetssvårigheter, liksom fattade beslut som orsakar missnöje utgör vanligtvis inte kränkande särbehandling.

Trakasserier och sexuella trakasserier
Med trakasserier menas ett beteende som kränker någons värdighet och som har sin grund i någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Det kan handla om kommentarer, gester eller utfrysning som har samband med någon diskrimineringsgrund, till exempel att bli hånad för att bära huvudduk eller förlöjligad för att vara homosexuell.

Sexuella trakasserier är ett agerande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Förutom kommentarer och ord kan det vara att någon till exempel tafsar eller kastar närgångna blickar. Det kan också handla om ovälkomna komplimanger, anspelningar, sms och bilder av sexuell natur.

Trakasserier och sexuella trakasserier är beteenden som är oönskade av den som blir utsatt. Det är den som blir utsatt för trakasserier som avgör vad som är oönskat eller kränkande. För att agerandet ska bedömas som trakasserier eller sexuella trakasserier måste den som trakasserar ha insikt om att hens beteende kränker. I vissa fall av trakasserier och sexuella trakasserier är omständigheterna sådana att det utan vidare måste stå klart för den som trakasserar eller kränker att agerandet utgör en kränkning, till exempel att kalla någon blatte eller hora, andra kränkande uttryck eller andra former av tafsande eller övergrepp. I dessa fall krävs inte att det klargörs för den som utsätter att beteendet är oönskat eller kränkande. I andra fall är det inte lika självklart och det blir då viktigt att det klargörs för den som kränker att beteendet är obehagligt och ovälkommet. Utan att ett sådant klargörande föreligger kommer beteendet inte att kunna klassificeras som trakasserier eller sexuella trakasserier.

Om du som chef mår dåligt av uppkomna händelser, vad kan du göra?

Denna typ av ärenden kan vara svåra och du som chef kan kontakta företagshälsovården för samtalsstöd och stöd i hur du ska hantera frågan på arbetsplatsen. Det är också viktigt att du pratar med överordnad chef om din upplevelse.

Den som känner sig utsatt vill vara anonym eller vill inte anmäla, hur gör jag?

Ta kännedomen/anmälan på allvar och, om det är möjligt, förklara för personen att du vill åtgärda situationen men att det kan vara svårt att individinriktade åtgärder. Det som istället är möjligt är att vidta generella förebyggande åtgärder. Notera det du fått kännedom om som en tjänsteanteckning, eller spara mejlet/meddelandet och diarieför det så att efterföljande chef kan få tillgång till historiken om det händer något liknande i framtiden med samma personer. Dokumentera vilka åtgärder du sätter in och förvara tillsammans med tjänsteanteckningen.

Du kan alltid vidta generella åtgärder av förebyggande karaktär, till exempel en workshop kring hur ni förhåller er till varandra eller en arbetsmiljöundersökning för att undersöka samarbetsklimatet. Ser eller hör du själv något som kan uppfattas som trakasserier/sexuella trakasserier, ska du starta en utredning utifrån det, baserat på dina iakttagelser. Ta gärna hjälp av stödfunktionerna vid din institution/fakultet även i det förebyggande arbetet.

Varför ska jag som chef utreda vad som hänt, kan inte polisen gör det?

Umeå universitet har som arbetsgivare ansvar att utreda och få stopp på kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserierna. Det är inte universitetets uppdrag att i förstahand straffa en som utsätter någon för ett kränkande beteende. Polisens uppdrag är att utreda och lagföra personer om brott har begåtts.

Räcker det inte med att universitetet utreder vad som hänt, behöver verkligen polisen blandas in?

Om ett brott misstänks begåtts på arbets- eller studieplatsen ska detta utredas av polis. Detta är inte universitetets ansvar. Om det finns misstanke om brott kan du som chef stötta den utsatte att göra en polisanmälan.

Vad gör jag när en person säger i förbifarten att hen är missnöjd och ger uttryck för trakasserier eller kränkningar?

Det förekommer situationer där en student eller anställd kontaktar universitetet och ger uttryck för missnöje med till exempel verksamhetens bedrivande eller hanteringen av ett ärende och i samband med det på ett rent allmänt sätt ger uttryck för att trakasserier eller kränkningar förekommit. Det kan t ex gälla att en student eller anställd mycket kortfattat, i förbifarten eller som en slutkläm antyder förekomst av trakasserier eller kränkningar.

Om det i sådana situationer framstår som oklart om personen anser sig blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier eller andra kränkningar i samband med arbetet eller utbildningen, så ska personen kontaktas och informeras om att universitetet finner det oklart vad personen menar och en hänvisning ska lämnas till den information som finns på webben angående trakasserier och kränkningar, följande sida.

Viktigt att komma ihåg är att i fall där det däremot framstår som klart att personen anser sig blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier eller andra kränkningar i samband med arbetet eller utbildningen, så är Umeå universitet alltid skyldigt att utan dröjsmål utreda vad som hänt oavsett hur informationen kommit till Umeå universitet.

Inga kränkningar, trakasserier eller sexuella trakasserier har inträffat

En utredning kan visa att inga kränkningar, trakasserier eller sexuella trakasserier har inträffat och då är det viktigt att förklara för alla inblandade vad som lett fram till den slutsatsen. Som chef ska du undersöka orsaken till den uppkomna situationen och vidta åtgärder för att motverka grundproblemet. Det kan till exempel vara något i arbetsmiljön som ligger bakom, som hög arbetsbelastning, otydliga roller, personliga konflikter, konsekvenser av förändringar eller bristande rutiner.

Om ett ovälkommet beteende förekommit men det konstateras att den som utsatt personen saknat insikt om kränkningen kan en åtgärd vara att diskutera vilken typ av beteenden som beteenden som kan uppfattas som kränkande på arbetsplatsen.

Om en medarbetare eller student frias från misstanke om kränkande särbehandling, trakasserier eller sexuella trakasserier ska lämpliga åtgärder vidtas för att avhjälpa den skada misstanken och ärendets hantering medfört.

Polisanmälan

En polisanmälan görs av individen själv men du som chef kan behöva informera personen om möjligheten att polisanmäla. Du som chef kan erbjuda stöd till den utsatte, t ex genom företagshälsovården eller genom att påminna om skyddsombud och fackliga representanter. Det kan även förekomma att något hänt som kan räknas som ett brott mot universitetet på något sätt och då ska universitetet polisanmäla. Prata med säkerhetsavdelningen för hjälp och stöd i bedömningen.
Trakasserier och sexuella trakasserier finns inte som begrepp i brottsbalken. Däremot kan olika handlingar som i vardagligt tal benämns som trakasserier eller sexuella trakasserier falla in under olika bestämmelser i brottsbalken. Nedan följer några exempel på olika typer av brottsrubriceringar. Läs om olika typer av sexualbrott på Polisens webbsida

Kränkande fotografering

Att utan lov fotografera någon i hemlighet i till exempel en bostad, på en toalett eller i ett omklädningsrum.

Ofredande

Att fysisk antasta någon eller utsätta någon för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande. Ett exempel på en fysisk gärning som utgör ofredande är en ovälkommen smekning i ryggslutet. Det kan också vara att upprepat och systematiskt förolämpa någon, att utsätta någon för kränkande eller nedvärderande ord i tal eller skrift, eller att skicka ett mycket stort antal sms till någon under en viss tid. Motiv för brottet kan varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund av något av följande: ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller annan liknande omständighet.

Sexuellt ofredande

Till skillnad från förolämpning och ofredande har ett sexuellt ofredande en mer tydlig sexuell prägel i syfte att kränka den sexuella integriteten hos den utsatta. Exempel kan vara sexuellt kränkande ord eller gester, eller att skicka en bild på sitt könsorgan till någon som inte bett om det (så kallad dick-pic). Beröring av bröst och könsorgan utanpå kläderna utgör typiskt sett ett sexuellt ofredande. Om det istället rör sig om direkt beröring av könsorgan eller penetration med kroppsdel eller föremål är det brotten sexuellt övergrepp eller våldtäkt som är aktuella.

Näthat

Näthat är ingen juridisk term utan ett samlingsbegrepp och kan handla om olika typer av brott. Ibland kallas det internettrakasserier eller nätmobbning.
Egentligen finns det inga särskilda lagar för hot och trakasserier på nätet. Samma regler gäller där som på skolgården eller på arbetsplatsen. Det speciella med det som händer på nätet är att det snabbt kan få väldigt stor spridning.

Om något händer

Stöd och vilken hjälp vid händelser som rör arbetsmiljö, trakasserier, hot, incidenter och arbetsskador.

Kontaktuppgifter

Du kan vända dig till Personalenheten som kan svara på frågor om hur kränkningar utreds och åtgärdas.

 

Foto:

Pernilla Jansson
HR-strateg vid Personalenheten
Pernilla.jansson@umu.se
📞 090-786 62 25

 

Foto:

Annelie Mellström
Samordnare för lika villkor vid Personalenheten
annelie.mellstrom@umu.se
📞 090-786 62 72

 

Foto:

Linda Johnson
HR-strateg vid Personalenheten
linda.johnson@umu.se
📞 090-786 55 04

 

Foto:

Jeanette Lövqvist
HR-strateg vid Personalenheten
jeanette.lovqvist@umu.se
📞 090-786 53 79

Sara Rambe
2022-03-29