Gaser och trycksatta anordningar

På Umeå universitet har vi trycksatta anordningar i exempelvis gasflaskor och brandsläckare. Trycksatta anordningar kan vara farliga. Om en trycksatt anordning används på fel sätt eller om den är i dåligt skick kan den spricka och hela anordningen kastas ut.

Lagstiftning

Arbetsmiljöverket har tagit fram nya föreskrifter om användning och kontroll av trycksatta anordningar som samlar flera krav som tidigare funnits utspridda i flera föreskrifter. Föreskriften heter AFS 2017:3- Användning och kontroll av trycksatta anordningar och började gälla 1 december 2017.

Vidare finns följande ändringsföreskrifter:

  • AFS 2017:4 Ändring i föreskrifter om Kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2011:19),
  • AFS 2017:5 Ändring i föreskrifter om Gaser (AFS 1997:7).

För tillverkning, konstruktion och provning gäller fortfarande:

  • Tryckbärande anordningar AFS 2016:1,
  • Enkla tryckkärl AFS 2016:2,
  • Provning med över- eller undertryck AFS 2006:8,
  • Arbetsmiljölagen 3 kap, 8 §.

Arbetsgivarens ansvar

Eftersom trycksatta anordningar vanligtvis är anordningar med särskilda risker är du som arbetsgivare ansvarig för att utse personer sköter kontroll, reparation, ändring, service, rengöring och underhåll.

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete finns regler om hur arbetsgivaren regelbundet ska undersöka arbetsförhållandena och bedöma vilka risker som kan förekomma i verksamheten. Där finns också regler om att åtgärder ska vidtas för att förebygga riskerna.

För att få vara trycksatta måste trycksatta anordningar med tillhörandesäkerhetsutrustning regelbundet undersökas med fortlöpande tillsyn. Arbetsgivaren ska utse personal som utför fortlöpande tillsyn av de trycksatta anordningarna.

En trycksatt anordning får inte användas vid högre eller lägre tryck och temperatur än vad som bedömts av tillverkaren eller ett ackrediterat organ.

Det är arbetsgivarens ansvar att se till att det finns uppdaterade skyltar från kontroll för de trycksatta anordningarna. En trycksatt anordning får inte användas vid högre eller lägre tryck och temperatur än vad som bedömts av tillverkaren eller ett kontrollorgan.

Du som arbetsgivare är skyldig att dokumentera det intyg som du får av det ackrediterade organet i samband med besiktningen.

Ett allvarligt olycksfall eller tillbud, dvs. något som kunde ha blivit allvarligt, ska arbetsgivaren snarast anmäla till Arbetsmiljöverket. Arbetsgivaren har ansvar för att olycksfall och tillbud vid användning av trycksatta anordningar dokumenteras och utreds. De nödvändiga åtgärder som utredningen visar på ska genomföras. Driften får inte återupptas förrän det konstaterats att anordningen är säker.

Flytande kväve

Vid hantering av flytande kväve ska endast termosar, kärl, rör etc. som är avsedda för ändamålet och möjliga att hantera/transportera på ett
säkert sätt användas. Materialet ska vara helt och fullt funktionsdugligt.

För slutna kryokärl gäller att de ska vara isolerade så att de inte blir täckta med frost. Slutna kryokärl ska vara utrustade med minst en tryckavlastningsanordning. Slutna kärls ska återkommande kontrolleras:
(a) Kontrollintervallen mellan de återkommande kontrollerna av tryckavlastningsventiler i enlighet med 6.2.1.6.3 får inte överstiga fem år.
(b) Intervall för återkommande kontroll av slutna icke UN kryokärl enligt 6.2.3.5.2 ska inte överstiga 10 år.

Öppna kryokärl får användas endast för icke oxiderande kylda kondenserade gaser med klassificeringskod 3A: UN 1913, 1951, 1963, 1970, 1977, 2591, 3136 och 3158. Öppna kryokärl ska vara tillverkade så att de uppfyller gällande bestämmelser.

Transporter av kärl med flytande kväve inomhus ska ske med kärra eller specialvagn och på ett sådant sätt så att kärlet inte kan välta, förslagsvis bör kärlet vara fastspänt med spännband. Vagnens/kärrans och hjulens funktion ska besiktigas och kontrolleras regelbundet. Vilken personlig skyddsutrustning som ska användas vid interna transporter, påfyllning och hantering av flytande kväve ska framgå av riskbedömningen.

Läs mer i rutin för flytande kväve här.

Information om beställning och leverans av flytande kväve

Autoklaver och reaktorer

Autoklav är en form av tryckkokare där kemikalier, plast, textilier, glas och metallvaror kan steriliseras. Underhållsansvarig ska finnas som ansvarar för att rengöring, intern kontroll och läcktest utförs enligt utrustningens anvisningar.

Autoklaver är trycksatta anordningar och lyder under Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning och kontroll av trycksatta anordningar AFS 2017:3 samt AFS 2019:1 Föreskrifter om ändring i AFS 2017:3. I AFS 2017:3 beskrivs även de sanktionsavgifter som kan utdömas om arbetsgivare överträder bestämmelserna.

Varje institution ska ha en förteckning över sina trycksatta anordningar. Utgående från kammarstorlek och avsäkringstryck indelas autoklaver i kontrollklass A eller B. Små bordsstående autoklaver kan vara utan kontrollklassning, men dessa är ovanliga i universitetets verksamhet.

Autoklavens ångalstrare ska också beaktas. Om ångalstraren har högre effekt än 5 kW och inte är av genomströmningstyp där slingans volym är högst 25 liter, klassas ångalstraren som panna. Detta medför extra krav i AFS 2017:3. Observera att autoklav av kontrollklass A eller B måste kontrolleras av auktoriserad tredjeparts-kontrollant före första driftssättande efter installation och därefter kontinuerligt enligt föreskrivet kontrollintervall.

Av det som AFS 2017:3 föreskriver kan nämnas att det till varje autoklav ska finnas dokumentation som beskriver:

  • CE- intyg för autoklav och ångalstrare och dessas sammansättning.
  • Teoretisk livslängd och livslängdsjournal.
  • Provningsinstruktioner för hur säkerhetsutrustning ska testas och hur ofta.
  • Driftsinstruktioner med underlag för daglig tillsyn, hantering vid körning och periodiskt underhåll.
  • Rutiner för åtgärder när säkerhetsfunktion stoppat körcykel eller annan oväntad händelse uppstår.
  • Riskbedömning för verksamhetens hantering av autoklavprocessen, där bl a beskrivning av hur kravet i AFS 2017:3 på ständig övervakning av autoklav och ångpanna hanteras.

Endast personal som fått utbildning på autoklav av kontrollklass A eller B får använda den. En förteckning över dessa medarbetare ska finnas vid institutionen.
Körda cykler, daglig tillsyn, underhåll och service ska journalföras och signeras av utföraren. Rumsansvarig ska finnas, med kontaktuppgifter anslagna vid dörren till autoklavrummet.

Reaktorer som används i laborativ verksamhet är trycksatta anordningar som också går under AFS 2017:3. Reaktorns volym och max tryck avgör om den tillhör kontrollklass A, B eller ingen kontrollklass.

Kontaktinformation

Richard Olsson
Fastighetschef
090-786 67 28
richard.olsson@umu.se

Frida Fjellström
2021-09-30