Facklig samverkan

Samverkan är ett sätt att möta kraven i medbestämmandelagen med hjälp av dialog och proaktivitet snarare än förhandling. Det innebär en process där förankringen hos medarbetarna sker kontinuerligt.

 

Foto:

Samverkan är ett sätt att förena medbestämmandelagens krav på information och förhandling med arbetsgivarens behov av bra beslutsunderlag och god delaktighet från medarbetarna.

Rätten till förhandling

Liksom alla arbetsgivare har Umeå universitet en skyldighet att bedriva partssamverkan med arbetstagarorganisationerna innan beslut som påverkar medlemmarna. Denna skyldighet regleras i lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL).

» Lagen om medbestämmande i arbetslivet (riksdagen.se)

MBL föreskriver att arbetsgivare ska kalla lokala arbetstagarorganisationer till ett förhandlingssammanträde innan beslut. Men lagen lämnar också möjlighet för arbetsgivare och arbetstagarorganisationer att teckna kollektivavtal där parterna kan komma överens om andra former för partssamverkan.

Umeå universitets lokala samverkansavtal

Umeå universitet har tecknat ett lokalt kollektivavtal för samverkan med de lokala fackliga huvudorganisationerna Saco-S, OFR/S och SEKO.

» Lokalt kollektivavtal om samverkan för utveckling vid Umeå universitet

Syftet med det lokala samverkansavtalet är att universitetets arbetsplatser ska präglas av dialog, delaktighet och en god arbetsmiljö. Avtalet ska bidra till ett utvecklat ledarskap som handlar om att delegera, samordna, motivera och utveckla medarbetarna.

Beslutsfattande i samverkan innebär att medarbetarna blir involverade redan från idéstadiet. Detta skiljer sig från traditionella inflytandeförhandlingar inom ramen för MBL där medarbetarna/facket i regel kommer in sent i processen.

Samverkan i enlighet med samverkansavtalet innebär en process där förankringen hos medarbetarna sker kontinuerligt. Detta kan innebära att sträckan från idé till beslut blir längre. Men när beslutet väl är fattat så går genomförandefasen bättre.

Frågor som omfattas av samverkan

Frågor som ska behandlas på ett systematiskt sätt inom ramen för samverkan är bland annat

  • arbetsmiljö- och säkerhetsarbete
  • jämställdhet
  • likabehandling
  • kompetensförsörjning
  • ekonomi
  • verksamhetsplanering.

Former för samverkan

Samverkan kan ske på olika nivåer:

  • central nivå
  • fakultetsnivå
  • enhets- eller institutionsnivå
  • individnivå.

Den som är chef har ett ansvar som berör alla nivåerna.

Samverkan på central nivå

Universitetsövergripande frågor och frågor som rör flera verksamheter behandlas i den centrala samverkansgruppen, CSG. CSG behandlar även frågor som kommer från FSG samt ansvarar för genomförande av centrala MBL-förhandlingar i enlighet med universitetets förhandlingsordning.

Så leds arbetet i CSG

Arbetet leds i CSG av en universitetsdirektören. Gruppen består av arbetsgivarföreträdare och företrädare för de lokala fackliga huvudorganisationerna Saco-S, OFR/S och SEKO.

Centrala samverkansgruppens möten (CSG) 2022/2023

CSG Vårterminen 2022

13/1 kl. 10-12
10/2 kl. 9-15-12.15 (inför US)
17/3 kl. 10-12
13/4 kl. 9-12 (inför US)
12/5 kl. 10-12
1/6 kl. 9-12 (inför US)
23/6 kl. 10.30-12
Planeringsdag: 9/2 kl. 9-16

CSG Höstterminen 2022

25/8 kl. 10-12
28/9 kl. 8.30-11.30 (inför US)
25/10 kl. 13-15
30/11 kl. 13-16 (inför US)
15/12 kl. 10.30-12

CSG Vårterminen 2023

19/1 kl. 10-12
15/2 kl. 9-12 (inför US)
16/3 kl. 10-12
12/4 kl. 13-16 (inför US)
11/5 kl. 10-12
1/6 kl. 9-12 (inför US)
22/6 kl. 10.30-12 

Samverkan på fakultetsnivå

Det representativa inflytandet utövas vid fakulteterna i fakultetens samverkansgrupp (FSG). Universitetsförvaltningen är likställd med fakulteterna. Dialogen i FSG ska göra det möjligt för parterna att gemensamt delta i planerings- och beslutsprocessen och medverka i uppföljningen av verksamhetens mål.

Så leds arbetet i FSG

Arbetet i FSG leds av dekanen eller universitetsdirektören. Gruppen består av arbetsgivarföreträdare och företrädare för de lokala fackliga huvudorganisationerna Saco-S, OFR/S och SEKO.

FSG sammanträder normalt sett en gång i månaden förutom på sommaren.

Med hänsyn till den personliga integriteten behandlas inte känsliga individärenden. Arbetsmiljö, jämställdhet och likabehandling ska särskilt behandlas vid minst två tillfällen per år, varav ett i anslutning till planeringsprocessen.

Arbetsgivaren ansvarar för att ärendet förs vidare till berörd samverkansnivå. Alternativt ska en MBL-förhandling påkallas.

Frågor som ska behandlas i FSG

  • frågor som berör fakulteten eller universitetsförvaltningen på en övergripande nivå, till exempel mål, inriktning, strategi, budget, planering och uppföljning
  • löpande budget- och ekonomiuppföljning
  • övergripande personalpolitiska frågor
  • frågor som berör flera institutioner eller enheter, till exempel större verksamhetsförändringar
  • ärenden som är hänskjutna från en lokal samverkansgrupp (LSG)
  • underlag och förslag till beslut av dekan eller universitetsdirektör
  • information om förslag från prefekt rörande anställning av teknisk och administrativ personal
  • organisationsfrågor och frågor om större verksamhetsförändringar
  • arbetsmiljöfrågor
  • jämställhetsfrågor
  • likabehandlingsfrågor
  • planering och start eller avslut av större projekt
  • övriga frågor initierade av någon av parterna.

Samverkan på institutions- eller enhetsnivå

På institutions- eller enhetsnivån sker samverkan i form av arbetsplatsträffar och lokal samverkansgrupp.

Arbetsplatsträff (APT)

Som chef är du ansvarig för att regelbundna arbetsplatsträffar (APT) genomförs. Du har också ett ansvar för att ge förutsättningar så att så många som möjligt av medarbetarna kan delta i arbetsplatsträffarna.

Vid arbetsplatsträffarna ska verksamhetsfrågor av olika slag tas upp. Däremot ska inte individärenden av känslig natur tas upp.

Många frågor som slutligt ska behandlas i en samverkansgrupp, kan först diskuteras på arbetsplatsträffar. Därigenom kan man få ett bättre beslutsunderlag och en bättre förankring av det kommande beslutet. Medarbetarna blir på detta sätt delaktiga och känner därmed större lojalitet mot beslutet.

Lokal samverkansgrupp (LSG)

Det representativa inflytandet utövas på en institution eller enhet i den lokala samverkansgruppen, LSG. Grundprincipen är att en lokal samverkansgrupp ska finnas på varje institution, men det finns vissa undantag.

Dialogen i LSG ska göra det möjligt för parterna att gemensamt delta i planerings- och beslutsprocessen och medverka i uppföljningen av verksamhetens mål.

Arbetet leds av prefekt eller chef och gruppen består av arbetsgivarföreträdare, arbetsmiljöombud, företrädare för lika villkor samt företrädare för de lokala fackliga huvudorganisationerna.

När ärenden som berör studenterna behandlas utökas LSG med en studeranderepresentant.

Arbetsgivaren ansvarar för att upprätta föredragningslista och tillhandahålla information och underlag.

LSG ska sammanträda regelbundet enligt uppgjord plan och normalt minst en gång i månaden förutom på sommaren. 

Frågor som ska behandlas i LSG:

  • institutionsövergripande frågor, exempelvis mål, inriktning, strategi, budget, planering och uppföljning
  • löpande budget- och ekonomiuppföljning
  • organisations- och verksamhetsförändringar
  • arbetsmiljöfrågor
  • jämställdhetsfrågor
  • likabehandlingsfrågor
  • planering och start eller avslut av projekt
  • kompetensutvecklings- och kompetensförsörjningsfrågor
  • förslag att inleda anställningsförfarande för lärare enligt anställningsordningen
  • förslag på bemanningsplan och tjänstgöringsschema
  • beredning av anställningsärenden för teknisk och administrativ personal
  • övriga frågor initierade av någon av parterna och
  • frågor från arbetsplatsträff och frågor till kommande arbetsplatsträff.

Samverkan på individnivå

På individnivån sker samverkan i form av samtal mellan chef och medarbetare.

Samverkansavtalet beskriver att dialog och informationsutbyte mellan chef och medarbetare är något som behöver pågå löpande och dagligen. Men i mer formell mening sker samverkan mellan chef och medarbetare i form av strukturerade och planerade utvecklingssamtal, samt i individuella lönesamtal eller lönesättande samtal.

Utvecklingssamtal ska genomföras i en omfattning och frekvens som är lämplig utifrån arbetets art, men åtminstone en gång per år.

Läs mer om utvecklingssamtalet i HR-handboken:

» Utvecklingssamtal

Arbetstagarorganisationer

Kontakt

 

Foto:

Jeanette Lövqvist
Områdeschef vid Personalenheten
jeanette.lovqvist@umu.se
📞 090-786 53 79

 

Foto:

Linda Johnson
HR-strateg vid Personalenheten
linda.johnson@umu.se
📞090-786 55 04

 

Foto:

Pernilla Jansson
HR-strateg vid Personalenheten
pernilla.jansson@umu.se
📞 090-786 62 25

Elizabet Westerlund
2022-05-13